måndag 23 mars 2015

Bio: The Voices

Foton copyright (c) Noble Entertainment
År 2007 regidebuterade Marjane Satrapi med PERSEPOLIS; en animerad film byggd på hennes hyllade självbiografiska seriealbum. Satrapi följde upp den med två filmer jag aldrig hört talas om, och nu kommer hennes fjärde film - den tysk-amerikanska, i Berlin inspelade THE VOICES, som ståtar med kända Hollywoodstjärnor i huvudrollerna.
Oj.
Jag blev faktiskt ganska ställd när jag såg den här. Jag visste inte riktigt vad jag skulle få - och jag fick något helt annat än det jag misstänkte att det skulle vara. IMDb kategoriserar filmen som "Comedy, crime, thriller", medan den svenska distributören kallar verket för "svart komedi". Förvisso stämmer samtliga beteckningar - men till större delen är THE VOICES en genuint obehaglig skräckfilm.
Ryan Reynolds spelar Jerry, en till synes vanlig, snäll och lite osäker kille som jobbar på en toalettfabrik i en liten amerikansk stad. Han är hemligt förälskad i snygga kollegan Fiona (Gemma Arterton), som inte är särskilt intresserad av honom. Jerry är så betuttad i Fiona att han inte märker att en annan kollega, den söta Lisa (Anna Kendrick), är väldigt förtjust i honom.
Vad ingen förutom psykiatrikern dr Warren (Jacki Weaver) vet, är att Jerry har ett mörkt förflutet, han har släppts ut på prov och måste ta medicin varje dag. Vilket han inte gör. Tar han medicinen blir han deprimerad, tycker han - men utan medicin förvandlas världen till en glad och solig plats. Han kan till och med prata med sin hund och sin katt. Ja, egentligen kan de inte prata - han hör bara deras röster i skallen. Och de är onda, de här djuren. De retas och bråkar med Jerry.
Jerry bjuder ut Fiona på en dejt, men hon struntar i att komma; hon går på en karaokebar istället. Dock funkar inte henne bil när hon ska köra hem. Just då råkar Jerry passera och ger henne lift. Plötsligt springer ett rådjur ut i vägen. Djuret far in genom vindrutan och döende pratar det med Jerry, som drar fram en stor kniv och skär halsen av det. Fiona skräms och springer in i skogen med Jerry efter sig - och efter att ha varit en ganska lättsam liten komedi förvandlas filmen här till ren skräck. I en lång, blodig, utdragen scen mördar Jerry Fiona. Han tar hem liket, styckar det, stoppar bitarna i ett stort antal likadana plastburkar, och huvudet placerar han i kylskåpet. Men Fiona verkar vara lika glad för det - hon fortsätter att prata med Jerry. Fast hon känner sig ensam - hon vill gärna ha en vän. Hon föreslår att Jerry beger sig ut och mördar igen. I samma veva inleder Jerry en relation med Lisa.
Ryan Reynolds visar sig vara en utmärkt psykopat. Han brukar alltid se lite pojkaktig ut, men här är han ännu mer pojkaktig och oskuldsfull än vanligt. Detta innebär att han blir obehagligt övertygande i rollen. Det är ibland rätt mycket Norman Bates över honom och i en av de sista scenerna finns ett bildcitat från PSYCHO, jag antar att det är medvetet. Jag får även en känsla av att THE VOICES ger en hyfsat realistiskt bild av hur det ser ut i skallen på en psykopat. Jerrys hem är alltid ljust och välstädat, det är hemtrevligt och normalt - så länge han inte tar sin medicin. När han väl sväljer ett par piller och när andra människor tittar in, ser vi hur hemmet ser ut i verkligheten: det är intorkat blod och köttslamsor överallt, sopor ligger i drivor, och det glada, talande huvudet är blekt och otäckt.
Jag blev som sagt ställd när jag såg filmen. Jag gillade den - men jag vet inte vad jag ska sätta för betyg. THE VOICES är det mest bisarra jag sett på länge. Det är inte utan att jag undrar vad publiken kommer att tänka när den utsätts för denna mix av vansinne, groteskerier och humor - och det kan inte vara det lättaste att marknadsföra filmen. Vilken är målgruppen förutom den lilla grupp som gillar nattsvart humor, surrealism och blodig skräck? Ett par scener är oerhört roliga; vi får se en kinesisk Elvisimitatör på en folktom kinakrog, det dansas conga på en firmafest. Ibland går tankarna till David Lynch. Slutscenen och eftertexterna är sinnessjuka. Men det mest bestående minnet av filmen är att den känns som att ha hälsat på hos Ed Gein eller någon annan legendarisk seriemördare. THE VOICES lyckas ofta vara otäck och spännande på riktigt, kanske beroende på att det inte är en vanlig, traditionell skräckfilm.
Vad som får mig att tveka vad gäller betyget är faktiskt de talande djuren (Ryan Reynolds gör rösterna). Det är tänkt att de ska vara en viktig del av handlingen - men jag undrar om filmen inte skulle bli bättre utan dem. Fast då hade det här förvandlats till en mer renodlad skräckfilm.
Okej. Jag måste bestämma mig. Jag väljer att vara snäll och sätter ett högt betyg.








(Biopremiär 27/3)

-->

3 kommentarer:

ctail sa...

Mina kunskaper i psykologi och andra ämnen som börjar på psyk- är förvisso begränsade till sådant jag bara råkat höra eller läsa i förbigående, men jag tycker inte att det låter som att den här personen är psykopat. Psykopati är väl i princip en personlighetsstörning baserad i brist på empati, som jag inte tror man kan medicinera mot eller egentligen behandla över huvud taget. Den här huvudpersonen låter snarare psykotisk.

Pidde Andersson sa...

Du har säkert rätt. Jag har aldrig riktigt förstått skillnaden. Om recerecensionen varit på engelska hade jag skrivit "criminally insane". Vad heter det på svenska?

ctail sa...

”Criminally insane” verkar vara en gammaldags term som ungefär motsvarar ”allvarlig psykisk störning” i svensk juridik.

Skicka en kommentar

 

TOPPRAFFEL! Copyright © 2012

Bloggerfy Splinx