torsdag 1 januari 2015

Gott nytt år!

Wow, jösses, vad hände? Är det redan 2015? Ja, tydligen. Och här är årets första inlägg på TOPPRAFFEL!
... Okej, det här är väl inte mycket till inlägg, året är bara en sekund gammalt, men ändå.
Jag gissar att jag kommer att fortsätta i ungefär samma spår under 2015 - eventuellt med små förändringar. Jag har under hösten gått och blivit deltidsgöteborgare, vilket innebär att mina rutiner har förändrats en aning. Jag hoppas dock att TOPPRAFFEL! inte ska påverkas alltför mycket.
Jag bör även passa på att tacka alla trogna - och alla nya - läsare. Jag har inte enormt många läsare, men TOPPRAFFEL! är trots allt en av Sveriges mer välbesökta filmbloggar, och mina åsikter anses vara av betydelse. Jag upptäckte till exempel att jag tillhör de relativt få tidningar och sajter som valts ut- och anges på Kritiker.se när de sammanställer filmkritik, och det är förstås roligt. Många biografägare och liknande väljer filmer till repertoaren därifrån.
Jag startade TOPPRAFFEL! 2008 för att få möjlighet att skriver precis hur jag vill om vad jag vill utan att en redaktör lägger sig i, utan att ta hänsyn till en specifik målbrupp. Bloggen har utvecklats sedan dess, och mina läsare verkar främst bestå av folk som inte bara vill veta om en film (eller ett seriealbum) är bra eller inte, utan vill veta vad jag tycker. Jag skriver vad jag faktiskt tycker och tänker, och det skulle aldrig falla mig in att skriva något positivt eller negativt enbar för att man "ska" tycka på ett speciellt sätt om man vill framstå som seriös. Jag tycker inte att det är seriöst att ljuga av rädsla för att göra bort sig inför sina kollegor.
Ålrajt. Nog om detta. Nu fortsätter vi att hälla i oss champagne, julgrogg och överbliven glögg!
Foto: Malin Biller



3 kommentarer:

Håkan sa...

God Fortsättning med hopp ett Topprafflande 2015!
//Håkan

ctail sa...

Det intressantaste, om man nu ser kritik som konsumentupplysning, är ju inte vad du tycker utan vad man själv skulle tycka. Min favoritkritiker genom tiderna är Jan Aghed, och det är inte för att jag tyckte som han tyckte särskilt ofta, det var snarare undantag än regel. Däremot var han, utöver sitt tyckande, väldigt konsekvent, saklig och kunnig, och kunde sätta in filmerna i ett sammanhang som gjorde att jag kunde utläsa vad jag skulle tycka, även när det var raka motsatsen till vad han tyckte. Aghed hade ju dock en klassiskt vänsterorienterat filmvetenskaplig utgångspunkt. Väldigt långt från din ovanligt fulkulturella, som i oftast ligger närmare mitt eget perspektiv, och som bidrar till att göra dig och dina omdömen begripliga och användbara. Något du och han och andra läsvärda kritiker har gemensamt är i alla fall att ni är konsekventa och ganska förutsägbara, och att man därmed vet hur man ska förhålla sig till det ni skriver.

Men det finns också en poäng utöver konsumentupplysning med att läsa kritik. Dels är jag intresserad av film även om jag numera sällan får ändan ur och går iväg och ser filmerna jag tror att jag skulle gilla. Dels är det trevligt att läsa recensioner för sin egen skull, med sina humoristiska poänger som, när man läser en kritiker man känner till och uppskattar, ofta är lika välbekant förutsägbara som poängerna i en bra skämtseriestripp.

Pidde Andersson sa...

Jag ser att du skrivit detta redan den andra januari, men av någon anledning dök kommentaren upp först idag. Märkligt.
Jo, jag håller med dig. Man ska lära känna sin kritiker för att kunna ha nytta av recensionerna. Men det är ungefär det jag menar i min text ovan. Även om jag tänjde på gränserna under min tid på NST/HD m fl, var jag tvungen att ta hänsyn till läsekretsen - unga, gamla, män, kvinnor, borgare, bönder, svenskar och invandrare; alla skulle kunna ha utbyte av mina recensioner (något många dagstidningsskribenter struntar i). På TOPPRAFFEL! skriver jag för er som gillar TOPPRAFFEL!, ni läser förhoppningsvis mig för att ni vill läsa vad just jag tycker, ni känner mig som kritiker och vet hur ni ska förhålla er till mina åsikter.
Aghed var konsekvent, men jag gillade aldrig hans - som jag upplevde det - översittarattityd. Han var dessutom ofta vresig privat. Men visst, han var konsekvent. Och han tog ingen som helst hänsyn till läsekretsen. Hans texter torde nog fungera bättre i en smalare kulturtidskrift - och jag antar att mina recensioner här på TOPPRAFFEL! också skulle göra sig bättre i en mer specialiserad tidskrift än i en dagstidning.
För övrigt bevakade jag, som kanske är bekant, Cannesfestivalen åt nyhetsbyrån PM några år. Då tvingades jag hålla mig så neutral som möjligt; inga personliga åsikter, inga skämt. Texterna skulle gå att publicera i tidningar över hela landet. Det var skitsvårt.

Skicka en kommentar

 

TOPPRAFFEL! Copyright © 2012

Bloggerfy Splinx