tisdag 12 augusti 2014

TOPPRAFFEL! sörjer: Robin Williams

Det var inte utan att det kändes lite konstigt när jag inatt, omedelbart när nyheten kom, läste att Robin Williams tagit livet av sig, 63 år gammal. Han hade varit deprimerad en längre tid. Jag hade gått och lagt mig och tänkte bara kolla mail i mobilen en sista gång, och så plötsligt fylldes mailkorgen av braskande nyhetsmail och kort därpå handlade Facebook mest om Robin Williams.
Jag kan väl inte påstå att jag ägnat speciellt mycket energi på Robin Williams de senaste 10-15 åren. Sällan har väl en så begåvad komiker och skådespelare hamnat i så många ointressanta- och ibland direkt usla filmer - något han hade gemensamt med Steve Martin. Många av Robin Williams' filmer från senare år släpptes direkt på DVD i Sverige - och de som gick upp var under all kritik. OLD DOGS, någon?
Men jag gillade ju Robin Williams en gång i tiden.
Jag vet inte om GÄNGET OCH JAG-avsnittet i vilket Robin Williams dyker upp som utomjordingen Mork visats i Sverige - jag kan inte minnas att jag sett det. Figuren gjorde i alla fall succé i USA och Mork fick en egen TV-serie - MORK & MINDY (1978-82). Denna gick på svensk TV när jag gick på mellanstadiet och alla tyckte att den var hur kul som helst. För några år sedan fick jag den första säsongen på DVD, och jo, jag tyckte fortfarande att serien var rolig -  kanske tyckte jag bättre om den nu som vuxen. En sympatisk serie som utspelar sig på ett sympatiskt 1970-tal. Jag blev nostalgisk.
Robin Williams var en stand up-komiker som jobbat hårt för framgångarna, och när dessa kom över en natt, kunde han inte hantera dem. Han gick relativt omedelbart ner sig i sprit och knark (han lär ha varit med när John Belushi överdoserade), och kämpade mot depressioner. Tydligen kämpade han mot depressioner till och från under hela sitt liv, och jag vill minnas att han i en gammal intervju sa att han försvarade sig genom att vara rolig när han var barn och blev påhoppad av andra. I en annan intervju sa han att han slutade supa när han tröttnade på att vakna upp på motorhuven med bilnycklarna i röven.
Robin Williams långfilmdebuterade 1980 i Robett Altmans märkliga KARL-ALFRED, en fet flopp. Desto bättre gick det för Williams med nästa film; GARP OCH HANS VÄRLD, i vilken han gjorde en dramatisk, seriös roll. Han lyckades ju kombinera komiska roller med seriösa dramer rätt bra, den gode Williams. DÖDA POETERS SÄLLSKAP är kanske hans mest omtyckta film - och en film jag numera har lite svårt för, eftersom det var filmen som introducerade det irriterande uttrycket "carpe diem", något hurtiga och tillgjort positiva människor har en tendens att hela tiden säga. Williams fick en Oscar för sin roll i WILL HUNTING - en film jag inte sett. Den känns lite grann som urtypen för en film jag inte prioriterar.
Med tiden blev Robin Williams agerande i dessa seriösa dramer alltmer stereotypt. Han gick omkring med hopskrynklat ansikte och såg ledsen ut. År 2002 överraskade han genom att se genuint obehaglig ut. Då gjorde han huvudrollen i den lilla märkliga och rätt obehagliga thrillörn ONE HOUR PHOTO. Det är synd att han inte gjorde mer skräck och thrillers.
Men det är förstås främst som komiker vi kommer att minnas karln. GOOD MORNING VIETNAM var en film jag och mina polare tyckte var fruktansvärt rolig 1987. Jag såg den flera gånger och skrattade glatt åt Robin Williams excentriska radiopratande. Efter att inte ha sett den på över femton år såg jag om den - och konstaterade att Williams var rätt jobbig i filmen. Den som däremot är rlog, är den vissna komikern som drar polackvitsar och spelar polka.
Bland Robin Williams' övriga filmer hittar vi till exempel den utmärkta EN RYSS I NEW YORK, FISHER KING, den misslyckade HOOK, VÄLKOMMEN MRS DOUBTFIRE, INSOMNIA och nyligen THE BUTLER, och han gjorde röster i en rad animerade filmer, som till exempel ALADDIN och HAPPY FEET. Och som sagt: mellan dessa filmer ligger drivor av filmer vi glömt bort eller knappt hört talas om.
Just nu ligger tre filmer med Robin Williams i post-production; bland dem en tredje del i NATT PÅ MUSEET-serien.
ROBIN WILLIAMS
1951 - 2014
NANU NANU!

-->



1 kommentarer:

ctail sa...

Morks uppdykande i GÄNGET OCH JAG bevisar att en tv-serie fortfarande kan bidra med något efter att den bokstavligen jumped the shark! Jag hade ingen aning om det faktiskt.

Jag gjorde lumpen när DÖDA POETERS SÄLLSKAP kom, så jag minns att uttrycket carpe diem exploderade tämligen omedelbart: ett pansarbefäl hittade på att göra en sprejmall med det, och en besättning sprejade det (i gul färg) på undersidan av fronten, så att det vore det sista man såg innan den körde över en. Det tyckte jag var oerhört komiskt, men jag tror att de mest tyckte att det var en fräck fras som man kunde spreja på sin stridsvagn,

Skicka en kommentar

 

TOPPRAFFEL! Copyright © 2012

Bloggerfy Splinx