måndag 3 februari 2014

TOPPRAFFEL! sörjer: Philip Seymour Hoffman

Det senaste decenniet har många hävdat att de två skådespelare flest filmjournalister vill intervjua, är Paul Giamatti och Philip Seymour Hoffman. Båda amerikaner, båda karaktärsskådespelare, båda födda 1967, båda lite korpulenta och båda ser lite udda inte; de har inget filmstjärneutseende. Dock är de båda ytterst begåvade skådespelare.
Men nu har denna favoritduo reducerats till hälften - efter att Hoffman dött av en överdos. För vissa var det tydligen inte helt oväntat, men själv hade jag ingen aning om att han varit heroinist i 23 år.
Jag tittar på Hoffmans filmografi och konstaterar att han medverkat i betydligt fler filmer än jag trodde; filmer jag sett, men som han gjorde innan han gjorde sig ett namn. Han dök upp första gången 1991 i ett avsnitt av TV-serien I LAGENS NAMN, som han följde upp med mindre roller i ett par rätt okända filmer och en av alla de där bortglömda Steve Martin-filmerna; MIRAKEL TILL SALU. därefter kom titlar som EN KVINNAS DOFT, MY BOYFRIEND'S BACK, den onödiga nyinspelningen av GETAWAY - RYMMARNA och NOBODY'S FOOL.
1996 samarbetade Philip Seymour Hoffman för första gången med Paul Thomas Anderson, som då långfilmsdebuterade med HARD EIGHT. Ytterligare Paul Thomas Anderson-filmer med Hoffman är den utmärkta BOOGIE NIGHTS, MAGNOLIA, den djupt obehagliga PUNCH DRUNK LOVE, och nu senaste THE MASTER, som jag, med undantag för Hoffmans lysande insats, inte tyckte var något vidare.
Vi kunde se honom i trista orkanrafflet TWISTER, THE BIG LEBOWSKI, HAPPINESS och THE TALENTED MR. RIPLEY - och det var väl här någonstans allt fler började notera och favorisera Hoffman och hans insatser. STATE AND MAIN, ALMOST FAMOUS, RÖD DRAKE och ÅTER TILL COLD MOUNTAIN följde, och 2005 tilldelades han en Oscar för titelrollen i CAPOTE.
Philip Seymour Hoffman kunde ofta ha något obehagligt över sig. Det kunde ligga i hans röst, i hans fysiska uppenbarelse, eller i kroppsspråket - eller allt detta på en och samma gång. Riktigt obehaglig var han som den iskalla skurken i MISSION: IMPOSSIBLE III. Scenen där han berättar vad han ska göra med Tom Cruises fästmö går inte av för hackor.
En kille jag har väldigt svårt för, är den pretentiöse och krystade Charlie Kaufman, och jag tyckte verkligen illa om hans SYNECDOCHE, NEW YORK, som jag såg i Cannes och i vilken Hoffman innehar huvudrollen. Den australiska leranimationen MARY & MAX tyckte jag dock väldigt bra om. THE BOAT THAT ROCKED var mest irriterande, medan jag blev så pass imponerad av George Clooneys MAKTENS MÄN att jag gav den högsta betyg.
Förra året dök Philip Seymour Hoffman, kanske lite oväntat, upp THE HUNGER GAMES: CATCHING FIRE. När han dog upprepade han sin roll de två sista delarna i serien; THE HUNGER GAMES: MOCKINGJAY del 1 och 2, vilka spelas in samtidigt. Filmbolaget meddelar att det återstod sju dagar för Hoffmans del, majoriteten av hans scener är inspelade, och hans frånfälle kommer inte att påverka premiären eller innehållet.
Det var en god vän till Hoffman som hittade honom död i badrummet hemma i lägenheten i New York, enligt uppgift med en kanyl i armen. Philip Seymour Hoffman blev bara 46 år gammal. En begåvad karl som gick bort alldeles för tidigt.
PHILIP SEYMOUR HOFFMAN
1967 - 2014
R.I.P.

-->



0 kommentarer:

Skicka en kommentar

 

TOPPRAFFEL! Copyright © 2012

Bloggerfy Splinx