onsdag 22 januari 2014

Bio: The Secret Life of Walter Mitty

Foton copyright (c) Twentieth Century Fox Sverige
HÄR KOMMER EN ANNAN från 1947 är Danny Kayes mest kända film. Det är också hans bästa film - och en av mina favoritfilmer, vilket den varit sedan jag var barn. Filmen bygger på en kort novell; "The Secret Life of Walter Mitty", av James Thurber. Jag har inte läst novellen, men enligt uppgift handlar den bara om en uttråkad kille som dagdrömmer medan han är på shoppingrunda med sin fru. I Danny Kaye filmen har den disträe Walter Mitty förvandlats till ogift korrekturläsare på ett pulpmagasinförlag. Mitty drömmer sig hela tiden bort i rafflande pulpäventyr, men råkar bli indragen i en kriminalhistoria, får den slemme Boris Karloff efter sig - och så får han ihop det med Virginia Mayo.
Redan på 1990-talet pratades det om en nyinspelning med Jim Carrey i titelrollen, men denna blev aldrig av. Först nu kommer en ny THE SECRET LIFE OF WALTER MITTY. För regin står Ben Stiller, som även iklätt sig rollen som Mitty.
Stillers version har ingenting med Danny Kaye-filmen att göra - och nej, den handlar inte om en kille som shoppar med sin fru. Även den här gången är Walter Mitty en ensamstående, lite bortkommen och disträ man. Han är dock kärlekstörstande och försöker via en dejtingtjänst på nätet flörta med en ny tjej; Cheryl (Kristen Wiig), på jobbet. Walter jobbar i fotoarkivet på den berömda tidningen Life. Pappersutgåvan av Life lades ner år 2000, så jag tyckte förstås att det var lite märkligt att man valt att låta Walter jobba på just den tidningen - först efter filmen påpekade en kollega att valet av tidning säkert anspelar på "the secret LIFE of ...". Det har han nog rätt i. Jag kände mig korkad. Men jag tycker ändå att man kunde valt en nu existerande tidning - eller ännu hellre hittat på en egen.
I vilket fall - LIFE ska läggas ner. Nya krafter har tagit över på kontoret, Adam Scott spelar en stöddig och okunnig typ i missprydande skägg som agerar chef (alla i ledningen har skägg), ett sista nummer ska ges ut innan tidningen blir en nättidning. Till detta nummer har stjärnfotografen Sean O'Connell (Sean Penn) skickat ett negativ med vad han anser vara sin allra bästa bild och som ska användas till omslaget. Det är bara det att just detta negativ, bild 24, saknas i filmrullen.
Walter Mitty har en tendens att hela tiden drömma sig bort och i fantasin hamna i otroliga äventyr och inta olika personligheter - något som görs att han omgående mobbas av den nya ledningen. Nu får Walter drygt två veckor på sig att hitta negativet. Han lägger ett slags pussel som tar honom ut i världen på jakt efter O'Connell; han far till Grönland, Island och vidare, och samtidigt försöker han vinna Cheryls hjärta.
THE SECRET LIFE OF WALTER MITTY börjar riktigt bra. Fantasifulla, kreativt utformade förtexter, det är trevligt och småroligt, Ben Stiller är sympatisk och återhållsam som Walter. Idén med fotoarkivet är bra, dagdrömmerierna dyker upp på ett naturligt sätt - och dessa är roliga och ibland riktigt häftiga.
... Men när Walter sedan ger sig iväg på äventyr på riktigt, så att säga, faller hela filmen som en sten. Det ploppar upp några småroliga episoder här och var, men filmen förvandlas till ett fläskigt Hitta sig själv-drama. Det ser ut som en film från National Geografic snarare än en spelfilm; de pampiga naturvyerna (stora delar är inspelade på Island) blir längre och längre, och Walter, vars självförtroende och beslutsamhet hela tiden ökar, rusar fram, ofta kompad av pompös och pretentiös popmusik. Det börjar ibland dra åt new age-hållet.
Jag tycker att det blir rätt tråkigt, ibland aningen kväljande, och jag känner att den där fyran jag ursprungligen hade redo dalar - och dalar - och dalar. Det hjälper inte att Shirley MacLaine har en liten roll som Walters morsa och att det dyker upp en aspackad helikopterpilot på en bar på Grönland, där han sjunger "Don't you want me baby".
Fast det är klart - om du gillar natur och fina budskap tycker du kanske att det här är jättebra och givande. Själv tänker jag se om filmen från 1947. Båda versionerna är förresten producerade av släkten Goldwyn. Tapocketa-pocketa-pocketa!








(Biopremiär 24/1)

-->



3 kommentarer:

Sofia sa...

Lite mer tapocketa hade nog inte varit helt fel... Tycker man gick fel väg när man försökte göra en slags dramakomedi istället för originalets rena humor. Men Shirley tyckte jag var en bättre (ok, mer sympatisk då) mor än Faye Bainter.

Pidde Andersson sa...

Filmen föll när Mitty slutade att drömma och gav sig ut på riktiga äventyr - vilka var lika orealistiska som fantasierna.

Sofia sa...

Absolut, den där hajscenen blev ju jättekonstig. Och ännu mer så när man fattade att den var tänkt att vara "på riktigt"...

http://bilderord.wordpress.com/2014/02/08/the-secret-life-of-walter-mitty-2013/

Skicka en kommentar

 

TOPPRAFFEL! Copyright © 2012

Bloggerfy Splinx