söndag 14 juli 2013

Serier: FBI:s fräna jakt på MAFFIAN!

På 1970-talet såldes det som bekant enorma mängder serietidningar i Sverige, antalet titlar var otaliga. När jag följde med morsan till EPE-Livs för att veckohandla på torsdagseftermiddagar, brukade jag parkera mig vid serietidningsstället och storögt gå igenom utbudet. Flera gånger om året kom det nya titlar, varav få blev långlivade - men det var alltid spännande när det kom något nytt. I synnerhet som jag sällan fick de mest spännande titlarna. Jag tittade på omslagen och ögnade snabbt igenom tidningarna och föreställde mig hur fantastiskt bra de måste vara.
På 70-talet fanns ett antikvariat i Landskrona som hette Fyndshopen (eller möjligtvis Fynd-Shopen) och låg på Eriksgatan, bredvid Centerns lokal. Där brukade jag och mina kompisar köpa serietidningar - ofta pantade vi flaskor för att ha råd att köpa dyrgriparna (som kostade 50 öre eller en spänn styck). Och då införskaffade jag de tidningar jag aldrig fick när de var nya. Att det blev ett par års förskjutning spelade ingen roll.
En tidning som verkade vara extra spännande, var Maffia från Williams förlag. Jag hade sett annonser för den i andra serietidningar: två mafiosos tecknade i cartoonstil och en text om hur tuff och hård tidningen var. Jag hade sett omslagen i tidningsställen. Tuffa killar i kostym som poserar med pickadoller. Men jag hade inte läste tidningen. Men så hittade jag ett nummer i Fyndshoppen (nr 3/1974) och snart ett par nummer till, det här bör ha varit 1977-78 eller så. Oj, vad tuffa och spännande de var! Som omslagen utlovade: knallhårt!
Ni minns väl hur de flesta ordinarie serietidningar såg ut i mitten av 70-talet? 36 sidor i färg, inklusive omslaget. Ofta två eller flera avslutade äventyr. Detta innebar att huvudserien i de flesta fall bara var 12-16 sidor lång. 70-talets serier var ofta rätt rumphuggna och idag upplever jag många av dem som lite konstiga, de är ryckigt berättade. Men då, på den tiden, brydde jag mig inte, jag tror inte att jag märkte detta.
I början av 70-talet kom ju som bekant de ohemult populära GUDFADERN-filmerna, så självklart fanns det behov av en serietidning om maffian. Bland annat därför startade Williams förlag tidningen Maffia, som kom ut med elva nummer 1974-75. I denna kunde man läsa om Jack Preston - Maffiabekämpare och Joe Ryan, och i de två sista numren (vilka jag aldrig läst) introducerades Joe Polanski. Dessa tre herrar var FBI-agenter och gjorde sitt bästa för att bekämpa maffian. Jag antar att det hade varit för magstarkt att 1974 producera en serietidning i vilken det var maffiamedlemmarna som var huvudpersoner.
Tittar man lite närmare på de här serierna, noterar man att de är författade av en viss "Matt Jade". Låter det bekant? Jodå, det är ju han som skrev westernböckerna och -serierna om Ben Hogan, och som egentligen heter Kjell E Genberg och är en av Sveriges främsta deckarförfattare. Jag ringde upp Genberg för att få veta lite mer om tidningen Maffia. Nej, nu ljuger jag, jag ringde inte alls upp honom - jag epostade honom. Men det låter ju lite sketet, så jag tycker att vi låtsas att jag greppade en grå 70-talstelefon av modellen Dialog från Televerket och ringde upp Genberg.
Genberg skrev om Jack Preston och Joe Ryan. "Det fanns en figur vid namn Joe Polanski också. Tror inte jag skrev manus till den." Han fortsätter:
"Historierna jag skrev var väl inte så märkvärdiga, små gangsterdramer som tecknades av någon som kallade sig Nebot. Fast jag blev tvungen att studera maffian, eftersom det var dem tidningen döpts efter. Det har jag haft glädje av sen. Det blev en bok med titeln 'Maffia. En brottsorganisation från födelse till fall' och den kom ut 2005. Tidningen Maffia höll i ett par år och översattes till danska, finska, norska och holländska. Kanske fler språk också, men det är på dessa tungomål jag fått arkivex."
Men vem var då den där Nebot? På 70-talet producerades en hel del originalmaterial till olika svenska serietidningar, och i många fall anlitades spanska ateljéer där det satt mer eller mindre anonyma tecknare och ritade romantik och action för Skandinavien, och skräck för USA; då främst åt Warrens tidningar. Dessa spanska serier var ofta kompetent men träigt tecknade, eller eleganta och förde tankarna till popkonst och modeillustrationer. Nebot är troligen Joan Nebot, född 1932, eller hans yngre bror Josep Nebot, född 1945. Det är dock mindre troligt att det är Josep, som oftast tecknar i något slags slickad Disneystil.
Joan Nebot i sitt esse!
Vidare berättar Kjell Genberg att faktasidorna om maffian i Maffia, vilka signerades Basswood Torrent, skrevs av Skånska Dagbladet-journalisten Hans Lindström, bättre känd som Hazzan Lindström! En uppgift som fick mig att hoppa till. Hazzan Lindström?! Det är ju mannen som 1984 gav ut pocketbocken "Video film lexikon" (enligt Libris ska det särskrivas på detta sätt)! På 345 sidor recenserar Hazzan 2500 videofilmer - självklart på kortast möjliga sätt. Jag köpte boken runt 1990 och i mitt umgänge blev Hazzan genast ett running gag; närmast en kultfigur. Vi visste inte vem han var, men när andra kritiker nämnde till exempel Leslie Halliwell eller Leonard Maltin kontrade vi med Hazzan Lindström. Tydligen finns det i lexikonet med en italiensk actionfilm som enligt samlare aldrig släpptes i Sverige.
Genberg berättar även att Hazzan Lindström översatte Louis L'Amour-böcker samt själv skrev westernböcker i serien Bullet Western.
Allt du skulle vilja veta om tidningen Maffia men varit för skraj att fråga om. Nu har du svaren!

Tack till Kjell E Genberg!






0 kommentarer:

Skicka en kommentar

 

TOPPRAFFEL! Copyright © 2012

Bloggerfy Splinx