torsdag 21 mars 2013

Bio: Undvik räta vinklar

Foton copyright (c) Folkets DVD
Jag har träffat Stefan Sundström en gång. Det var på Bokmässan i Göteborg häromåret. Jag stod och pratade med Olle Ljungström när Sundström kom fram till oss för att visa en fotobok han låg bakom. Han bläddrade fram ett uppslag där han slaktar en höna så att blodet sprutar, han skrattade, gjorde horntecket och tjoade "Heavy metal!". Olle berättade att han ju också flyttat ut på landet. "Det är inget kul att bo i stan när man inte knarkar," sa Olle. "Å fan vad dyrt det har blivit!" kommenterade Sundström med ett asgarv.
Stefan Sundström är trevlig och rolig - men jag kan väl inte påstå att jag tillhör hans fans. Jag är inte speciellt förtjust i hans musik och sätt att sjunga, och han tillhör till viss del ett slags rabiat, övervintrad tråkvänster jag som barn på 70-talet var lite rädd för (de ville ju bekämpa allt som var coolt).
Den här helgen kommer Stefan Sundström att uppträda på Victoriateatern i Malmö, och i samband med detta visar Spegeln Ramon Reissmullers och Lottie Carnös dokumentär om artisten ifråga. Den är från 2012 och finns ute på DVD, men vill man se den på stor duk får man nu tillfälle att göra det. På lördag kommer filmen dessutom att introduceras av huvudpersonen, som även ska passa på att spela en trudelutt live för publiken.
Nu är detta förstås ingen biofilm. UNDVIK RÄTA VINKLAR varar 58 minuter och är inspelad på något enklare videoformat, vilket innebär att bilden ofta blir lite randig och/eller oskarp när den blåses upp på stor duk. Det här är gjort för TV-formatet.
Stefan Sundström, som är född 1960 läser jag, berättar om sitt liv, sin karriär och sina åsikter, medan vi får följa med till hans hem i Skå; där har han något slags gård där han försöker vara självförsörjande vad gäller mat och el - den mån det går. Vi får förstås se klipp från olika konserter, äldre arkivbilder och foton, titta på när han komponerar och spelar in plattor, och det är förhållandevis trevligt det hela. Oavsett om man håller med Sundström eller ej, är han en sympatisk snubbe.
Vad som är lite - eller mycket - intressant är att mycket av filmen ser ut som 1970-tal. Hans hem, han framträdanden, människornas framtoning och utseende med mera. Om den här filmen hade skjutits på 16mm och visats i slitet skick, hade jag trott att den faktiskt är från 70-talet!
Stora delar av filmen upptas av ett samtal mellan Kristina Lugn och Sundström. Först trodde jag att detta var klipp från en filmat radioprogram, men jag antar att intervjun gjorts speciellt för denna dokumentär. Snacket utgör närmare halva filmen och Lugn är en stor beundrare av Sundström (några kritiker får vi förstås aldrig se).
Mot slutet ser Stefan Sundström till att överraska oss ganska rejält. Han passar på att ge en känga till piratnerladdningen av skivor. Sundström har gått från att sälja 20 000-30 000 ex per skiva till ett par tusen. Han hävdar att han inte har tjänat någonting alls på sin senaste platta, stålar gör han på att uppträda. Kristina Lugn undrar hur man ska bära sig åt för att tjäna pengar när det är så här, och Sundström håller med.
Sundström avslöjar även att han är otroligt intresserad av historia och något av en expert på Karl XII. Det hade jag verkligen inte förväntat mig av en gammal vänsterrebell som han!
Jag sätter ett generiskt betyg på filmen:






(Biovisningar i Malmö: 22-24/3)



0 kommentarer:

Skicka en kommentar

 

TOPPRAFFEL! Copyright © 2012

Bloggerfy Splinx