söndag 25 november 2012

Expressen den 18 oktober 1995

Peter Bergting på Bokmässan i Göteborg, september 2012.
Jag hoppade nästan till när jag nu läste om min tolfte videokrönika ur Expressen. Jag hade fullkomligt glömt bort att jag skrivit den här. Oj, det är ju riktigt rolig. Och Peter Bergting tillhör fortfarande mina kompisar - skillnaden nu är att jag faktiskt har träffat karln några gånger! Han är inte längre "en ung herre", utan stadgad familjefar. Till på köpet är han uppburen serietecknare, illustratör och romanförfattare. Om han fortfarande har ambitioner inom filmkonsten vet jag inte, det har jag glömt att fråga honom. En annan grej jag glömt bort är hur vi lärde känna varandra. Vem som tog kontakt med vem, och varför. Fast en tid under 1990-talet hade vi ganska tät telefonkontakt.
Hans kortfilm OLÅT hade jag också förträngt, men nu när jag läser om den minns jag förstås allt - jag kommer till och med ihåg hur den irriterande låten går.
Notera att jag skriver "något som heter Film I Väst". Var FIV så pass okända 1995? När var det de började att hårdsatsa? De är ju inblandade i nästan allting i filmväg nuförtiden.
En sista grej jag inte minns, är hur och varför jag såg de där informationsfilmerna jag listar på slutet. Och Beethovenfilmen MIN ODÖDLIGA KÄRLEK minns jag ingenting av. GÖMSTÄLLET såg jag när den kom på video - och ja, den var kass. Men nog är det lite intressant att denna amerikanska film har Thåströms Peace Love & Pitbulls på soundtracket.

Rullar ingen skriver om - och det förstår jag

Jag antar att det är bekant att videoutbudet egentligen består av fler filmer än de som exponeras i videobutikerna. Vem har väl inte stött på alla dessa informations- och instruktionsfilmer som spottas ut av diverse verk och företag. Filmer som inte går att hyra i butik, men väl att köpa eller låna av producenten. Dessa filmer är det ingen som skriver om.

...OCH DET KAN MAN ju förstå. Visst finns det undantag, men eländigare produktioner får man leta efter, även om vissa är så dåliga att de blir underhållande. Och nej, jag tänker inte heller skriva om dessa videor - däremot om en annan videofilm som kan vara svår att få tag på. Jag antar att det är likadant med de flesta personer med åtminstone något så när kreativa yrken (och då räknar jag förstås in film- och videoskribent) - man gör en massa bekantskaper runt om i landet, träffar eller kontaktas av likasinnade personer. En man jag aldrig träffat, men ändå känt i några år, är Peter Bergting från Åmål, en ung herre med ambitioner inom filmkonsten.

Förra året skickade han mig en kortfilm kan regisserat, "Olåt". Filmen, som är svartvit och filmad på video, varar bara några minuter, men är oerhört rolig. Två män står längst ut på en brygga. Det är kallt och blåser (filmens ljud är förfärligt). Plötsligt börjar den ene mannen med uppspeedad röst sjunga "Jag kan en sång som går dig på nerverna" om och om igen, samtidigt som han klär av sig kläderna. Till slut får den andre mannen nog, och klipper till den strippande mannen, som faller ner i sjön. Slut.

Uppenbarligen var jag inte ensam om att gilla filmen. Något som heter Film I Väst fick tag på filmen, överförde den till 35 mm-film, justerade ljudet, och tänker nu dels visa filmen som förfilm på bio, dels ge ut den på video. Videon kommer förstås inte att kunna hyras överallt, men går att beställa från Film I Väst.

JAG SATT FöRSTÅS och läste ett större antal recensioner av "Judge Dredd" när den gick upp på bio häromveckan, och nästan samtliga ansåg att Stallone är en usel skådis. Detta fick mig att fundera. På något sätt har jag alltid accepterat Stallone, även om han inte är någon Harvey Keitel. Men vet inte dessa filmkritiker vad som menas med usel skådis? Jag plöjer igenom hundratals videofilmer om året, och i väldigt många agerar folk som får Stallone att likna Keitel.

Varför inte hyra nya "To the limit" (Scanbox), som är en provkarta på uselt skådespeleri. Anna Nicole Smith har huvudrollen, och hon klarar inte ens av att säga "Shit" övertygande. Men hon är naken nästan hela filmen. Med andra ord, en hyrvärd film.

BÄST JUST NU

"Min odödliga kärlek" (Egmont). Omöjlig att slita sig ifrån, utomordentliga skådisar (Gary Oldman, Jeroen Krabbe), synd bara att filmen inte är i letterbox.

"Olåt" (Film I Väst). Årets bästa och snabbaste svenska film på video.

"Skolbio på schemat". Egentligen är denna tiominuters informationsfilm astrist - men vem vill missa en film med både Suzanne (Mögel)Osten och Arnold Schwarzenegger?

"Tekniska Verken i Landskrona". Tio intensiva minuter. Höjdpunkter: vinkande mopedister och odödliga repliker som "Harr steår jao ij ejn griop."

"Gömstället" (soundtrack). Filmen, som jag inte sett, lär suga, men den brutala musiken är exemplarisk.




0 kommentarer:

Skicka en kommentar

 

TOPPRAFFEL! Copyright © 2012

Bloggerfy Splinx