SWITCH (Njutafilms)
Efter att plöjt igenom alldeles för mycket extremskräck, tortyrporr och nollbudgetkonstigheter under ett par dagar, kändes det väldigt skönt att luta sig tillbaka i soffan och titta på den franska thrillern SWITCH, i regi av Frédéric Schoendoerffer. Manuset har Schoendoerffer skrivit tillsammans med Jean-Christophe Grangé, vilket man slår på trumman för på DVD-omslaget, eftersom Grangé skrev den hyfsat populära DE BLODRÖDA FLODERNA – en film jag såg på DVD, men inte minns speciellt mycket av. Grangé skrev även uppföljaren till den filmen, samt den rätt flängda Vidocq (som jag nog borde se om).
Det börjar i Montréal (varför uttalas det som ”Månntreål” på svenska?). Karine Vanasse är modesdesignern Sophie, som inte lyckats sälja något på väldigt länge – och hon behöver miljöombyte för att ladda batterierna. En bekant tipsar henne om sajten Switch.com, där man kan byta lägenhet med folk över hela världen. Det dröjer inte länge innan Sophie får tag på en lyxkåk i Paris, alldeles i närheten av Eiffeltornet. Kåken ägs av en viss Bénédicte, som skickar sin dörrnyckel via UPS till Sophie – och Sophie reser iväg.
Sophie lever livet första dagen hon är i Paris. Värre blir det morgonen efter. Hon väcks av att tungt beväpnade poliser stormar in i huset. En man ligger mördad i sovrummet och Sophie grips – hon antas vara Bénédicte. Den gamle fotbollstuffingen Eric Cantona spelar snuten som försöker lösa fallet och han tror inte på Sophies förvirrade historia om att de tagit fel person, att hon blivit ditsatt. Sophies foto finns nämligen på Bénédictes pass, någon Sophie har inte rest från Montréal på angivet datum, och sajten Switch.com existerar inte. Återstår bara en sak för Sophie att göra – att rymma och själv lösa fallet. Så det gör hon. Hon knycker en picka, rusar iväg, och har hela Paris’ polisstyrka efter sig.
Vad som följer är en rafflande jakt där all logik kastats ut genom fönstret. Här finns ingen logik överhuvudtaget. Ärligt talat är handlingen direkt korkad. Jag tycker att manusförfattarna borde ha tänkt på de mest uppenbara saker, men icke. Paris’ poliskår framstår som världens mest inkompetenta. De verkar inte veta hur man gör. Och Sophie är plötsligt enastående skicklig på precis allting. Och den mystiska Bénédicte är precis lika skicklig. Den senares motiv och tillvägagångssätt är inte av denna världen!
Men – SWITCH är, sin dumhet till trots, en underhållande film. Det är en väldigt snygg film, miljöerna är tjusiga. Karine Vanasse är en sympatisk hjältinna, medan Eric Cantona är alldeles utmärkt som snut. Filmen innehåller även en smått fantastisk jakt till fots genom Paris – och genom diverse bostäder.
Jag är kanske lite väl snäll här, men SWITCH är en trevlig film. Ungefär som en thrillerversion av THE HOLIDAY. Med avhuggna huvuden och uppskurna halsar.
TOPPRAFFEL! 