måndag 28 maj 2012

DVD: Night of the Living Dead 3D & Night of the Living Dead: Re-Animation

NIGHT OF THE LIVING DEAD 3D (Njutafilms)
En av de första köpfilmerna jag beställde från England någon gång på 1980-talet, då jag gått och blivit med VISA-kort samt upptäckte att det fanns en massa bra annonser i tidningar som Video World, var George A Romeros NIGHT OF THE LIVING DEAD från 1968. Filmen anlände - och visade sig vara kolorerad. Zombierna och deras offer såg ut som grönsakssoppa.
Fast jag tyckte inte att filmen var sådär jättebra även efter att jag ändrat färginställningarna till svartvitt. Jag har nämnt det flera gånger tidigare, men jag är ju ingen större anhängare av Romero och hans filmer. Jag har alltid föredragit de italienska filmerna - jag tycker att till och med de dåliga italienska zombiefilmerna (ni vet vilka de är) är mer underhållande än Romeros ofta saggiga verk.
När NIGHT OF THE LIVING DEAD kom, glömde man bort copyrightmärkningen i förtexterna - vilket innebar att filmen hamnade i public domain. Något som lett till att filmen inte bara getts ut på video och DVD av oräkneliga bolag, och att den är lätt att hitta på nätet, utan även till att folk gör nyinspelningar, uppföljare och klipper om originalet lite hur de vill. Fast jag läste någonstans att det visst inte är helt lagligt att göra precis vad man vill. Men jag vet inte riktigt vad som gäller.
Trailern till Jeff Broadstreets NIGHT OF THE LIVING DEAD 3D från 2006 avslutas med en text som informerar om att George A Romero inte är det minsta involverad i filmen - vilket han dock var i den officiella remaken av Tom Savini från 1990, den gjordes bland annat för att Romero äntligen skulle få tjäna lite pengar på sin berömda skapelse. Men det visar sig att Broadstreets film knappt har någonting med Romeros film att göra. Man har väl antagligen kört på NOTLD-titeln för att locka folk att se filmen.
Med i DVD-asken får man två par 3D-glaögon av den gamla goda modellen: i papp och med röd-blå linser. Nu visade det sig dock att det var något fel på mitt exemplar av DVD:n. Jag kunde inte öppna setup-menyn. När jag efter en massa trixande väl fick igång filmen, visades den i vanlig 2D-version. Först efter att jag sett klart på filmen lyckades jag starta den i 3D - men inte helt oväntat visade det sig att denna version knappt gick att titta på. Oskarpt och jobbigt, och de flesta färgerna raderades.
Men nu är det så här att filmen är svår att titta på även utan 3D-vandalisering. Titeln till trots, är detta ingen nynspelning av NOTLD. Möjligtvis kan man kalla filmen för "reinagination", men det är också att ta i. Fast vissa detaljer från originalet återkommer.
Brianna Brown spelar Barb, som - liksom i filmen från '68 - anländer till en kyrkogård tillsammans med sin bror. Där attackeras de av zombies. Barb flyr och passerar först en besynnerlig begravningsbyrå, som drivs av den än mer besynnerliga Gerald Tovar Jr (Sid Haig). Han fajtas med zombies och ber Barb sticka därifrån. Joshua DesRoches är Ben, som kommer farande på sin motorcykel och räddar Barb. De kör till en farm, där den konstiga familjen Cooper bor. De odlar och säljer marijuana - och de sitter framför TV:n och tittar på NOTLD från '68. Och snart är kåken omringad av zombies.
Det här är riktigt dåligt. Billigt, platt och dumt. Jag förstår inte poängen med filmen. Bitvis känns den som en parodi på originalet - men en parodi som inte är rolig. Filmfotot är rätt fult och specialeffekterna är få och vissna. Sid Haig är förstås en gammal favorit och han gör vad han kan av rollen, men han medverkar för lite och kan inte rädda filmen.








NIGHT OF THE LIVING DEAD: RE-ANIMATION (Njutafilms)
Uppenbarligen sålde NIGHT OF THE LIVING DEAD 3D tillräckligt bra för att få Jeff Broadstreet att göra en uppföljare: NIGHT OF THE LIVING DEAD: RE-ANIMATION (2012); originaltiteln innehåller även "3D", men det har man skippat i denna svenska utgåva, som bara släpps platt.
Den här gången har Broadstreet gjort något minst sagt mystiskt och ovanligt. RE-ANIMATION är ett slags reimagining av NOTLD3D. Och det är en mycket bättre film.
Begravningsentreprenören Gerald Tovar Jr återkommer, men det här gången spelas han av Andrew Divoff, som även producerat och som inte är det minsta lik Sid Haig. Först förstod jag inte att det skulle föreställa samma rollfigur som i förra filmen, men det ska han tydligen vara.
Tovar har grava problem på sin begravingsbyrå och intilliggande kyrkogård. Av någon anledning kommer de döda tillbaka som zombies, och i en story som känns lätt inspirerad av DELLAMORTE DELLAMORE, går den elegante Tovar, alltid iförd kostym, omkring på kyrkogården och dödar zombies - och de som råkat bli bitna av dem.
Problem uppstår. Först anländer Christie Forrest (Sarah Lieving), välutbildad i begravningsbranschen. Hon ska börja jobba hos Tovar, och hon tycker förstås genast att platsen är lite väl underlig. Hon är modern och professionell, medan Tovar är gammaldags och konstig - och hans två anställda är lika konstiga de.
Sedan dyker Tovars yngre bror Harold upp. Han spelas av Jeffrey Combs - liksom Divoff försedd med stilig mustasch. Harold är pank och är ute efter farsans pengar. Han har ingen aning om vad som försiggår på kyrkogården - än mindre att den gamle, sedan länge döde farsan blivit en ruttnande zombie som med wunderbaumar runt halsen sitter fastbunden i ett av Geralds rum.
Stora delar av RE-ANIMATION är något slags mood-piece. Det är Andrew Divoff och Heffrey Combs som sitter och pratar med varandra. Och ja, det är roligt att se de här två. De verkar ha kul i sina roller och de gör något av det hela. De lyckas lyfta filmen.
Nej, detta är egentligen inget speciellt. Men det är bättre än förra gången, det är hyfsat underhållande och intressant, tekniskt sett är det bättre, och specialeffekterna är förbättrade. Det här är ingen att springa benen av sig för och mitt betyg härunder är kanske i snällaste laget, men jag tycker ändå att man kan ha betydligt sämre saker för sig än att se på NIGHT OF THE LIVING DEAD: RE-ANIMATION.





0 kommentarer:

Skicka en kommentar

 

TOPPRAFFEL! Copyright © 2012

Bloggerfy Splinx