onsdag 22 februari 2012

Bio: This Means War

Foto copyright (c) Twentieth Century Fox
En gång i tiden var actionkomedier filmer som var roliga - och innehöll action. Idag kan det innebär ungefär ... vad som helst. THIS MEANS WAR försöker kombinera actionpackad agentfilm med romantisk komedi. Och man satsar så mycket på det sistnämnda, att man glömmer bort actiondelen. Å andra sidan glömmer man även bort romantiken och komiken.
Och då hör det till saken att det här hade kunnat bli riktigt bra.
Chris Pine och Tom Hardy är CIA-agenterna FDR och Tuck. De är även bästa vänner. Till på köptet verkar de väldigt omogna och obildade. Man undrar hur de här två kunde gå och bli agenter med fälttjänst. De två är duktiga på att skjuta och slåss, men det är väl allt. Charmlösa är de också.
FDR och Tuck är på jakt efter en tysk superbov som spelas av Til Schweiger. Storyn börjar i Hongkong, där CIA-agenterna drabbar samman med tysken och dennes gäng. Skottlossning, helikoptrar, fall från höga höjder - men inget blod. Den här är förstås en PG-13-film.
Tysken kommer undan, FDR och Tuck får bannor av sin chef (Angela Bassett), de får skrivbordstjänst och de kommer på att de måste skaffa sig varsin flickvän. Tuck beger sig ut på nätet för att hitta en, medan FDR raggar live. Och på grund av diverse omständigheter lyckas de få tag på samma tjej - den charmiga Lauren (Reese Witherspoon).
Av någon anledning börjar Lauren att dejta båda killarna. Killarna upptäcker detta, men kommer fram till att låta bäste man vinna. Dock börjar de att fuska - de använder CIA:s resurser för att spionera på varandra, för att kolla hur pass framgångsrik konkurrenten är. Och de försöker sätta käppar i hjulet.
Riktigt varför de övervakar varandra förstår jag faktiskt inte riktigt. Jag menar, det räcker ju att veta att den andre är med Lauren. Och hur lyckas de övertala CIA:s personal att stå för denna bevakning? Förvisso köper jag att saker är otroliga och osannolika i den här typen av film, men man måste ändå acceptera det osannolika. Och det gör jag inte här. THIS MEANS WAR är fylld av konstigheter. Jag köper inte att de här två jönsarna jobbar för CIA. Och rollfigurerna är inte tillräckligt crazy för att det ska funka som en hederlig tramskomedi.
... Och jag förstår inte vad Lauren ser i dem. Hon verkar vara vettig, kulturell och bildad. Killarna är två träbockar. Fast de har superflotta bostäder. Det har även Lauren. FDR:s farmor och farfar bor nästan flottast av alla. Historien med Til Schweiger glöms helt bort, först på slutet återkommer han, men de avslutande actionscenerna är abrupta och känns som en antiklimax.
THIS MEANS WAR är en film som ger slätstruken ett ansikte. Jag gillar Reese Witherspoon, och även om jag personligen tycker att hon är rätt oemotståndlig här, undrar jag hur hon hamnade i den här filmen. Men samtidigt är filmen inte tillräckligt dålig för en rejäl sågning och betyget ett. Den är inte tråkig och jag får erkänna att jag skrattade åtminstone tre gånger. Då främst åt Laurens trashiga kompis Trish (Chelsea Handler), som bland annat dricker vodka ur en babymugg.
För regin står McG, som ju gjorde CHARLIES ÄNGLAR-filmerna. Och de gillar vi ju. Okej, han gjorde även den mindre lyckade TERMINATOR: SALVATION - och en del annat mindre lyckat.
THIS MEANS WAR är mindre lyckad. Men samma handling hade kunnat bli en festlig komedi med två ordentliga skådisar som agenterna. På en TV i bakgrunden figurerar Paul Newman och Robert Redford i BUTCH CASSIDY AND THE SUNDANCE KID. Pine och Hardy befinner sig väldigt långt från dessa.







(Biopremiär 24/2)

2 kommentarer:

En blind apa sa...

Var kommer de ifrån, dessa träbockar som Chris Pine? Hur är det möjligt, att av alla de tusentals skådespelare som måste stå till buds i Hollywood, välja en ynklig liten man med karisma som en grindstolpe?

Varför fick han göra denna roll? Varför fick han göra Star trek?

Jag minns att jag senast var så här förbluffad när jag såg Chris O'Donnell i Batman & Robin. Jag har sett porrskådisar som gjort sina repliker bättre. Sicket värdelöst, värdelöst skit.

Handlar det bara om att välja rätt agent? Du som har förgreningar i filmvärlden, vet du? Jag är uppriktigt nyfiken.

Handlar allt om klass och kontakter?

Om Chris o Donnell på imdb "He didn't want to go to the audition, but his mother bribed him by saying she would buy him a new car if he went and he duly got the role."
Om Chris Pine: "He is the grandson of actress Anne Gwynne and Max M. Gilford, who was President of the Hollywood Bar Association."

Pidde Andersson sa...

Jag måste erkänna att Chris Pine är ett intressant val som kapten Kirk, eftersom William Shatner ju är beryktad som träbock och ham actor av rang - men Shatner är en INSPIRERAD sådan. Vilket Pine inte är.
Men kollar man på Hollywoodproduktioner från de senaste hundra åren, finns det ju tusentals Pines och O'Donnells, eftersom utseendet i många fall kommit först när det gäller underhållningsfilm. Chris Pine skulle mycket väl kunna posera en en puffra på en pocketbok. Eller med en plastig brud på en Harlequinbok. Och då slipper vi se honom agera.
Klass vet jag inte om det handlar om, men självklart kontakter. Jag själv har de senaste 20 åren byggt upp ett rätt stort kontaktnät. Sedan är det ju bra att vara på rätt plats vid rätt tillfälle - vilket jag sällan är.
Man kan även göra som Van Damme: knalla upp till Cannons kontor i Cannes och köra lite imponerande karatemoves.

Skicka en kommentar

 

TOPPRAFFEL! Copyright © 2012

Bloggerfy Splinx