torsdag 9 februari 2012

Bio: Polis

Foton copyright (c) TriArt Film
Franskt. Igen! Det är ingen hejd på de franska biopremiärerna.
Den här filmens originaltitel är POLISSE. Det är "police" felstavat, som om ett litet barn skulle ha skrivit det. Det svenska ordet "polis" går förstås inte att stava fel till, om man nu inte är kreativt obegåvad, så filmen fick heta POLIS.
För manus och regi står Maïwenn, som även spelar en av rollerna i detta drama om barnskyddsroteln i Paris. Filmen kan ungefär liknas vid TV-serier som SPANARNA PÅ HILL STREET; det är ett försök att skildra poliserna, deras verksamhet och liv, på ett realistiskt och vardagligt sätt. Och denna verksamhet handlar mest om att sätta dit pedofiler och ta hand om barn som råkat illa ut på olika sätt.
POLIS tilldelades Juryns Pris i Cannes 2011. Fast jag måste säga att jag undrar varför. Det måste väl ändå ha visats ett flertal filmer som är mycket bättre än det här. Maïwenns film är nämligen väldigt spretig och försöker gapa över alldeles för mycket. Antalet huvudpersoner är stort, alldeles för stort. Det tar närmare halva filmen innan vi lär känna dem lite närmare och förstå hur saker och ting hänger ihop. Och det är inte bara ett eller ett par fall som ska avklaras under filmens gång, utan hur många som helst. Vissa av dem varar bara ett par minuter.
Maïwenn spelar fotografen Melissa som fått i uppdrag av regeringen att följa alla dessa poliser och dokumentera deras vardag för att sammanställa bilderna till en bok. Om Melissa fått vara tydlig huvudperson och om hela filmen fått utspelas ur hennes synvinkel hade POLIS kanske blivit mer strukturerad. Men Melissa är bara en av många huvudpersoner.
Joey Starr spelar polisen Fred, som har problem med sin fru och lilla dotter. Han är väldigt tvär, men får så småningom ihop det med Melissa. En annan kvinnlig polis kan inte få barn och tappar vikt tack vare det psykiskt krävande jobbet, medan en annan är kolerisk och verkar vara lite av en nymfoman. Och så vidare, allt huller om buller. Det hade fungerat betydligt bättre om detta var en TV-serie i vilken varje handlingstråd fick uppta ett avsnitt. Jag blir inte engagerad av något av det poliserna jobbar med eller av de enskilda rollfigurernas liv.
Vidare innehåller filmen lite för många scener där folk sitter och äter - länge - och babblar och skriker.
... Men jag ska väl inte påstå att POLIS är speciellt tråkig. Och visst är den lite intressant ändå, jag har nog aldrig sett en film om en barnskyddsrotel. Det är lite grann som en mindre hårdkokt version av Andrew Vachss' romaner.
Jag satt hela tiden och tyckte mig känna igen Maïwenn. Och jodå. Hon har medverkat i flera filmer jag sett, som till exempel LÉON, DET FEMTE ELEMENTET och SWITCHBLADE ROMANCE. Även Sandrine Kiberlain, som senast syntes i KVINNORNA PÅ SJÄTTE VÅNINGEN, syns i en liten roll, liksom Karin Viard fråm POTICHE - EN FRANSK TROFÉFU, och en del andra bekanta franska ansikten.






(Biopremiär 10/2)

4 kommentarer:

Magnus Christiansson sa...

Är du inte lite snål med betyget? Först tänkte jag "herre gud, två timmar till av babbelskrikande franska poliser" när den började. Men allt eftersom man lär känna personernas hemförhållanden och deras arbetsplats är det svårt att inte bli berörd. Vi pratar våldtagna spädbarn. Ibland blir det så absurt att det hela blir synnerligen komiskt mitt i allt elände, och i nästa sekund sitter halva salongen och gråter. Maiwenn lyckas inte bara portionera ut lagom mycket om rollpersonerna, hon kan även konsten att komma åt en på djupet genom att först få en att skratta. En värdig vinnare av juryns pris i Cannes! Betyg: Fyra gestikulerande poliser av fem

Pidde Andersson sa...

Jag tycker att det är generöst att sätta en trea. De flesta närvarande kritiker drog till med omdömen som "uselt". Det är en bedrift att göra en film om våldtagna spädbarn som INTE engarerar, chockerar osv. Ingen grät på visningen. Den "omskakande" slutscenen, som jag inte ska avslöja här (slowmotiongrejen) funkar inte tack vare filmens ofokuserade spretighet.

ctail sa...

Så svårt är det väl inte att felstava polis ändå. Nej, jag tror snarare att det är en betoningsfråga. I de flesta varianter jag kan komma på, pålis, pulis, pållis o.d., förefaller det mest naturligt qtt betona andra stavelsen, som i dagis, och då tappar man betydelsen. Möjligen kan man också tänka sig polijs, men det ser å andra sidan för holländskt ut.

Pidde Andersson sa...

Nja, det går säkert att stava fel till "polis", men det känns inte så sannolikt. På skånska torde det bli "pulis", tror jag, men den rättstavade varianten är nog alltför känd från polisbilar.

Skicka en kommentar

 

TOPPRAFFEL! Copyright © 2012

Bloggerfy Splinx