torsdag 8 december 2011

Bio: Happy Feet 2

Foton copyright (c) Twentieth Century Fox
Från Mad Max till steppande pingviner. Hur fanken gick det här till? Hur står det egentligen till, George Miller? Fast karln lär väl inte klaga. Han tjänar säker drivor av stålar på pingvinerna.
Jag minns absolut ingenting av HAPPY FEET. Mer än att Robin Williams gjorde en av rösterna, att de sjöng och dansade mest hela tiden, och att jag tyckte att filmen var skittråkig. Dessutom var ju temat lite skumt. Pingviner som dansar dagarna i ända? Varför då? Förvisso är det inte lika krystat som i den rätt usla SURFS UP med surfande pingviner, men jag fick känslan av att de skapade potentiella leksaker först ("Vad tror ni om pingviner? Kommer ungarna att vilja ha sådana?") och först därefter försökte göra något av dem.
HAPPY FEET 2 handlar om ... Tja, den handlar inte om så mycket. Förra filmens huvudperson Mumbles har nu både fru och barn; sonen Erik, och Erik är kass på att dansa. Han kommer även på avvägar med ett par andra figurer. Fast största hotet i filmen är den globala uppvärmningen, nedskräpning och annat miljörelaterat. Pingvinerna råkar illa ut när isbergen runt omkring deras förort rasar och de stängs in. Enda sättet att klara biffen är att sjunga och dansa. Och det är väl det hela.
Jo, och så förekommer det två kriller; Will the Krill (Brad Pitt) och Bill the Krill (Matt Damon), som råkar hamna utanför sitt stim. Dessa figurers äventyr har egentligen ingenting med resten av filmen att göra, men deras scener är mycket bättre än resten av filmen. Jag hade hellre sett en kortfilm om Will och Bill, och deras existentiella dialoger.
Just det, det dyker upp en skandinavisk pingvin som kan flyga; Sven från Svenland. Denna märkliga lilla varelse upphöjs till pingvinstammens stora hopp. Hank Azaria gör Svens röst och försöker lägga sig till med svensk (eller norsk?) brytning, men eftersom det är Azaria har Sven en tendens att låta som en mexikan.
P!nk gör rösten till Mumbles fru, Elijah Wood gör Mumbles, en liten flicka är Erik, och Robin Williams återkommer, den här gången i två roller.
HAPPY FEET 2 är mördande tråkig. Satan, vad trist filmen är. Jag höll inte på att somna, men jag ville somna - det säger väl en hel del. Bortsett från krillerna och möjligtvis en del märkligheter med Sven, är det här inte roligt alls. Än värre blir det när de börjar sjunga och dansa. Sångerna är till större delen hemska och i dessa versioner blir de än värre. De slaktar David Bowie. Jag ger bara godkänt till temat från RAWHIDE.
Ytterligare ett problem är att alla pingvinerna ser likadana ut. Man har försökt lägga till små detaljer på dem så att man ska känna igen dem, men det hjälper inte.
Nu låter ju det här som en totalsågning, men jag vill trots allt inte sätta en etta. Animationstekniskt är det förstås väldigt välgjort, och jag gissar att små barn kan uppskatta det - men 3D:n (självklart är filmen i 3D) är inte mycket att hänga i julgranen, och jag upplevde irriterande spökbild alldeles för ofta.







(Biopremiär 9/12)

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

 

TOPPRAFFEL! Copyright © 2012

Bloggerfy Splinx