torsdag 3 november 2011

Bio: Vi har en påve!

Foton copyright (c) TriArt Film
Vatikanen är en väldigt märklig plats. Ja, mer än det. Det är en väldigt märklig företeelse. Där häckar ett gäng djupt religiösa gubbar iförda lustiga kläder, och stora delar av världens befolkning låter sig styras av dessa. Lite creepy.
Fast samtidigt är det förstås otroligt fascinerande. Vatikanen är en imponerande plats. En liten stadsdel i Rom som är en egen stat och som enbart består av några av de mäktigaste byggnader som uppförts, och i dessa finns några av historiens mäktigaste konstverk. Och tänk så månge skräckfilmer som aldrig hade gjorts om det inte vore för Vatikanstaten.
Nanni Morettis nya film VI HAR EN PÅVE! inleds med dokumentära scener i vilka en död påve konkas ut i sin kista. En ny påve ska väljas och hanaljerna, förlåt, kardinalerna sitter och skriver ner namn på lappar, rösterna räknas och alla verkar tänka "Hoppas det inte blir jag!".
Michel Picoli spelar mannen som slutligen utnämns till ny påve. Eller - han blir nästan utnämnd. För när han ska presenteras för massorna som samlats, när han ska kliva ut på balkongen och hålla ett litet anförande, drabbas den nye påven av en panikattack. Han klarar inte av det! Han känner att vara påve, det är nog inget för honom.
Nu hamnar förstås kyrkan i en knivig situation. De försöker lugna ner påven så att han kan presenteras ett par timmar senare, men det går inte. En psykolog, spelad av Moretti själv, kallas in, men det hjälper inte - och psykologens arbete försvåras när han inte får lov att fråga om någonting personligt, det vill säga om de saker som kan ha orsakat panikattacken.
Till slut rymmer påven. Han drar omkring på Roms gator som en vanlig man. Han älskar teater och söker upp ett teatersällskap. Samtidigt som Vatikanen försöker hålla skenet uppe - få käner till att påven är på rymmen, och de anlitar en kille ur Schweizergardet; Vatikanens vaktstyrka, för att sitta i påvens rum och då och då rycka i gardinerna och låta sin skugga synas - så att folk tror att påven är på plats och vilar upp sig.
VI HAR EN PÅVE! är förstås en starkt satirisk film och lanseras som en komedi. Och jo, visst är det här en komedi. Fast den är inte speciellt rolig. Det är ingen skrattfest. Jag log snett åt ett par saker, framför allt när Vatikanens inskränkthet belyses, och några scener är direkt absurda. Psykologen organiserar en volleybollturnering mellan kardinalerna ute på gården, och alla spelar i full kardinalmundering. Allra roligast är att Schweizergardet är klädda som GB-glassgubben.
Det här är en okej, trevlig och intressant film - om än lite småtråkig.
Fast jag undrar hur masscenerna gjordes ...






(Biopremiär 4/11)


0 kommentarer:

Skicka en kommentar

 

TOPPRAFFEL! Copyright © 2012

Bloggerfy Splinx