tisdag 14 juni 2011

Tomte-Nisse

Jag har träffat Jalle Lorensson några gånger; han jobbade ett tag i Landskrona, och jag medverkade dessutom i ett avsnitt av hans kortlivade TV-program, där jag pratade skräckfilm.
En gång på 1990-talet, innan DVD-eran, ringde Sticky Bomb till mig. Han undrade var man kunde hitta Star Wars-boxen; VHS alltså. Jag blev väldigt förvånad när han ringde, men det visade sig att han bodde (bor än?) i Ängelholm och alltid läst mig i NST.
Men av någon anledning har jag aldrig träffat eller pratat med Nisse Hellberg.
Förrän nu.
I torsdags träffade jag nämligen Nisse på en vernissage och vi stod och pratade en stund. Först om rockkonserter i regn, men snart om något betydligt intressantare:
Den gamla serietidningen Svenska Serier.
Nisse Hellberg medverkade ju i nummer 2/1981 av denna legendariska tidning; han hade tecknat färgserien "Herman Frid" efter manus av Clas Rosenberg, som Nisse startade dåvarande Wilmer Pitt med. En komisk äventyrsserie med politiskt budskap, Herman träffade på några tomtenissar i skogen som hade problem.
Jag köpte tidningen när den kom ut, men först 1989, tror jag det var, när jag läste om den, hoppade jag till när jag konstaterade vilka som låg bakom serien. Och jag tog faktiskt och skrev ett litet brev till Nisse och undrade om hans seriekarriär.
Ett par veckor senare fick jag ett lååångt, handskrivet svar från Nisse, i vilket han berättade allt om serien. Vägen till publicering hade nämligen varit allt annat än okomplicerad. Det visade sig att serien ursprungligen hade varit alldeles för lång för att publiceras i befintligt skick, och därför hade den kapats ner - och det ganska rejält. Så pass att Nisse till slut tröttnade på hela skiten - och på Semic (när jag skrev brevet till Nisse, var för övrigt Semic min huvudsakliga arbetsgivare).
Jag läste om "Herman Frid" häromåret, och nu när jag känner till omständigheterna, ser jag förstås att serien är rätt illa tilltygad. Och när jag tänker efter, tyckte jag nog att den var lite konstig berättarmässigt även när jag läste den 1981.
En annan intressant grej Hellberg berättade, var att han alltid uppmuntrats av sina föräldrar att rita och fått mycket beröm och så, men att han i slutändan insåg att han inte riktigt hade det som krävdes för att bli den tecknare han ville bli. Så han satsade på rock 'n' roll istället. Precis som jag. Jag var - och är - för lat för att rita serier, åtminstone längre sådana, och därför la jag tuschpennan på hyllan och satsade på manusförfattande istället.


0 kommentarer:

Skicka en kommentar

 

TOPPRAFFEL! Copyright © 2012

Bloggerfy Splinx