torsdag 21 april 2011

Bio: Vår dag skall komma

Foton copyright (c) Atlantic Film
Det politiske, grekiske regissören Costa-Gavras son Romain gjorde den våldsamma, uppmärksammade, omdiskuterade videon till M.I.A.:s låt "Born Free", i vilken amerikansk polis samlar upp rödhåriga pojkar som brutalt bussas iväg till ett fält där de dödas. En enkel allegori för främlingsfientlighet.
När nu Romain Gavras gör långfilmsdebut är det med en fransk film på samma tema. Lite underligt.
Vincent Cassel är förstås något av en favoritskådis. Förutom att även ha producerat VÅR DAG SKALL KOMMA, innehar han den ena huvudrollen - och han gör åter paradrollen som ärkesvin.
Olivier Barthelemy är den unge, rödhårige Rémy som har problem hemma med sin skrikiga white trash-familj. Dessutom verkar det som om han har homosexuella tendenser han inte kan hantera.
Cassel är den livströtte psykologen Patrick, rödhårig även han. När han introduceras i filmen äter han förstrött chips medan han ointresserat lyssnar på en gråtande patient.
Rémy och Patrick råkar träffas och tillsammans ger de sig ut på en odyssé där de till en början verkar vilja förverkliga sig själva och vara stolt rödhåriga. De beslutar sig för att försöka ta sig till alla rödhåriga människors paradis: Irland.
Dock spårar färden snart ur i en virvel av förnedring, vidrigt beteende och våld. Patrick och Rémy rånar och misshandlar och lever jävel.
Vid ett tillfälle tar de in på ett hotell, där Patrick raggar upp tre unga, topplösa engelska brudar. En av dem spelas av Alexandra Dahlström från FUCKING ÅMÅL! Det här är hennes livs roll. Hon är enbart iförd stringtrosor och har en liten orgie med Vincent Cassel, innan brudarna blir förbannade och drar.
Patrick går ut till hotellets bubbelpool där det sitter ett par och gosar. Självklart pissar Patrick i poolen.
Första delen av VÅR DAG SKALL KOMMA är egentligen en alldeles för övertydlig allegori. Gavras skriver oss på näsan. Men när det hela sedan spårar ur vet jag inte riktigt vad han är ute efter, mer än att eventuellt chockera publiken.
Det Frankrike våra huvudpersoner färdas genom ger nästan intryck av att vara postapokalyptiskt. Här finns väldigt få människor. Mycket är öde.
På sätt och vis gillar jag Gavras film. Den har vissa inslag som tilltalar mig, och så har den Vincent Cassel.
Men fan vet om jag vill se den en gång till.





(Biopremiär 22/4)

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

 

TOPPRAFFEL! Copyright © 2012

Bloggerfy Splinx