fredag 28 januari 2011

Bio: Yogi Björn

Foton copyright (c) Sandrew Metronome
Jag har inte sett de Hanna-Barbera-producerade kortfilmerna om Yogi Björn sedan jag var barn. Det enda jag minns är hur han såg ut - hatt och slips. Inga som helst minnen av vad det går ut på. Jag har för mig att en serieversion publicerades i Familjen Flinta-tidningen, eller någon liknande blaska på 1970-talet.
Så jag letade upp Yogi på YouTube. Där såg jag det allra första avsnittet, i vilket han inte riktigt var sig lik. Det var inte så roligt.
Nu kommer det plötsligt en långfilm om Yogi Björn, en film som spelat in en hel del pengar i USA. Dessutom är det en live action-film, i vilken Yogi och hans lille kompis Boo Boo är datoranimerade och instoppade i en spelfilm; alltså en film gjord på samma sätt som Scooby-Doo-långfilmerna.
Anna Faris spelar dokumentärfilmaren Rachel, som kommer till Jellystone Park för att göra en ny film. Parken fyller hundra år. Rachel träffar Ranger Smith (Tom Cavanagh) och de två blir allt betuttade i varandra. Yogi Björn och Boo Boo tillbringar dagarna med att stjäla mat från Grade A Americans som är ute på picknickar. Ingen tycker att det är konstigt med en talande björn iförd hatt och slips.
Men vojne, vojne, plötsligt kommer den slemme borg-
mästar-
en Brown (Andrew Daly) och han vill minsann stänga parken och skövla området. Dessa planer måste stoppas, annars blir Yogi och Boo Boo hemlösa.
Så tillsammans stoppar våra käcka huvudpersoner dessa planer.
På pressvisningen satt två pågar i åttaårsåldern. De skrattade högt hela tiden åt det som hände på filmduken. Men i vissa fall räcker det ju med något färgglatt som rör på sig för att ungar ska roas. Vi som är äldre än åtta hade svårt att hålla oss vakna.
YOGI BJÖRN, inspelad i Nya Zeeland, är en rätt hemsk film. Den är otroligt slätstruken. Otroligt banal. Otroligt o-rolig. Yogi ska ses i kortfilmer på sju-åtta minuter, det går inte att sträcka ut det till de 80 sega minuter Eric Brevigs film varar.
Vad har hänt med Anna Faris? Jag gillar verkligen henne, men när hon dök upp tog det lite tid innan jag kände igen henne. Har hon bara blivit äldre? Tjock? Botox? Sprit och droger?
I originalversionen gör Dan Aykroyd och Justin Timberlake Yogis och Boo Boos röster. I Sverige är filmen illa dubbad till svenska. Filmen är dessutom i 3D, men det har man ingen glädje av om man sover i salongen. Att namnet Yogi Bear anspelar på baseballlegenden Yogi Berra känner få svenskar till.
Scooby-Doo-filmerna var bättre.
Föreställningen inleds med en nyproducerad kortfilm om Gråben och Hjulben. Den är jätterolig. Du kan med gott samvete lämna salongen efter denna förfilm.






(Biopremiär 28/1)

5 kommentarer:

Dennis sa...

Vilken film måste man se innan man dör? :)

Pidde Andersson sa...

DIGBY - VÄRLDENS STÖRSTA HUND.
...Eller en double feature med SOUND OF NÄVERLUR och THE SINFUL DWARF.

Katsuro Ricksand sa...

Jäpp, Yogi gick i famlijen Flintas svenska serietidning, men i den kallades han av någon outgrundlig anledning för Pekka.

Pidde Andersson sa...

... Han luktar kanske Pekka?
(Hmm ... "Luktar Pekka". Jösses, det har jag nog inte sagt - eller hört någon säga - på närmare 30 år!)

Kurt Bergholm sa...

Hanna Barbera gjorde för övrigt flera bra tv-serier på 1960-talet. De gjorde väldigt mycket och allt blev långt ifrån bra, men guldklimpar finns absolut att hitta. Framför allt skulle jag rekommendera The Quick Draw McGraw-show och The Hanna Barbera New Cartoon Series för alla som gillar tecknat och humor.

Skicka en kommentar

 

TOPPRAFFEL! Copyright © 2012

Bloggerfy Splinx