fredag 10 december 2010

TOPPRAFFEL!s läsecirkel

Anarkistiska traditioner känns väl inte alltför kul nuförtiden, vuxen karl som jag är. Really Really Free Store är visst en amerikansk, anarkistisk grej, läste jag på ett informationsblad - men när galleri Rostrum ikväll slog upp dörren till sin gratisaffär, visade det sig vara hur fräsigt som helst.
Folk har skänkt prylar till galleriet. Massor av prylar. Böcker, kläder, porslin, prydnadssaker, antik teknik, och allmänt mög. Och det är bara att gå dit och ta vad man vill ha (det går även bra att lämna sitt gamla mög där). Dessutom bjöd de på gratis soppa, piroger, knäckebröd och kaffe, medan baren dock kostade pengar.
Jag gick därifrån med två plastkassar fulla med böcker. Hmm... Låt mig se vad det var jag plockade med mig...

GUDAR OCH HJÄLTAR I NORDISK MYTOLOGI, stor, färgglad foliant utgiven 1979, med de gamla gudasagorna. Jag brukade låna den här på Landskrona Stadsbibliotek för 30 år sedan och tyckte väldigt mycket om den. Jag har inte sett den sedan dess.

PAY-OFF IN BLOOD - A New MIKE SHAYNE Mystery av Brett Halliday. 1963. Har några Mike Shayne-böcker sedan tidigare. Tufft omslag. Tuff baksidestext. "As Shayne put his hand over her mouth to muffle the screams, he was aware of her soft, warm flesh. He had a feeling that this was a lot of woman. And that she would do a lot for a man - alive or dead."

FULL SPRUTT, DANTE av Bengt Linder. Känner igen omslaget, tror jag hade den här. Försökte nyss läsa förordet. Det var svårt.

ALFRED HITCHCOCK OCH TRE DECKARE LÖSER ENÖGDA KATTENS GÅTA - Tror inte jag öppnat en Tre Deckare-bok sedan 70-talet.

ÅRETS EHRENMARK: PYTTEN ÄR SERVERAD. SMÅSKURET OCH HÅRDFRÄST från 1984. Gissar att den är väldigt passé och torr. Läste jag någonsin Ehrenmark när de här böckerna kom ut?

BORT MED PUFFRAN, KVINNA av Richard Powell. Vaffan är det här? Omslag i skämtteckningsstil. Ingen originaltitel, bara copyrightuppgift: 1945. Denna svenska pocket utgiven 1974. Beskrivs på baksidan som en "kvick och munter deckare". "Det hela utvecklar sig till en andlöst spännande och festlig ringdans, kryddad med en glad och rivig dialog." Antagligen väldigt dammig.

CANDIDE av Voltaire. Kan gömma Mike Shayne-boken i den här.

SLAKTHUS 5 av Kurt Vonnegut, of course. Hade den en gång i tiden. Minns inte om jag läste den. Vet inte om jag kommer att läsa den.

DICTIONARY OF AMERICAN SLANG - SECOND SUPPLEMENTED EDITION. Utgiven 1975. Kan kanske komma till pass när jag läser Mike Shayne. 766 inbundna sidor. Slår på måfå: "MARACAS n.pl. [taboo] A woman's breasts. 1939: 'I forgot about Lana.... Yes that is how good this Melba was. Gams and a pair of maracas that will haunt me in my dreams....' O'Hara, Pal Joey, 59. Cf. eyes, head-lights, shakers." (Slog även upp Gams. Det betyder snygga ben. Spiror, skulle en privatdeckare säga)

2 kommentarer:

Göran Semb sa...

Likt Jolo kan nog Ehrenmark kännas både torr och som något av ett tidsdokument. Men det är en torr humor och ironisk självdistans som aldrig blir tråkig, och passé kan man absolut inte kalla en så briljant stilist. Hans kåserier skildrar visserligen världshändelse som är nästan ett halvt århundrade gamla, men han gör det alltid utifrån en helt egen synvinkel -- återigen, precis som Jolo.

Om dagens kåsörer och tyckare vore hälften så intressanta att läsa som Ehrenmark skulle jag kanske rent av tycka att det vore tiden och mödan värt att ha en dagstidningsprenumeration.

"Tre deckare" var fantastiska. Jag undrar hur töntiga jag skulle tycka att deckargåtorna i dem vore om jag läste en i dag?

Pidde Andersson sa...

Det är mycket möjligt att du har rätt vad gäller Ehrenmark. Men han tillhör de där som ingen pratar om längre. Vad jag vet. Det finns ju andra av hans samtida kåsörer och satiriker, och folk som var aktiva långt tidigare, som det fortfarande refereras till.
Men det är förstås långt ifrån lika illa ställt som med Gits Olsson. Hans absolut inte liknas vid Ehrenmark (eller?), men under alla år jag sålde jultidningar på 70- och början av 80-talet, sålde jag många ex av årets kåserisamling av Gits. Jag vet inte om jag någonsin läste en själv. Minns att jag aldrig förstod ordvitsen i boktiteln "Den snö som föll i fiol" - eftersom "fjol" heter "fjor" i Skåne.
Dock har jag läst mycket av Gits Olsson de senaste två decennierna. Närmare bestämt hans ofta utmärkta artiklar och reportage i gamla nummer av Se.
Finns det förresten några kåsörer idag som kan liknas vid Jolo, Ehrenmark och de andra? I vilka tidningar då? Sydsvenskan har en tant på söndagar, men jag orkar sällan läsa hela texten. Knappt ens ingressen. Men jag läser Jan Sigurd varannan eller var tredje vecka i Skånskan. Men han skiljer sig också mycket från det gamla gardet.
Rune Moberg i NST på 90-talet var fantastisk. En sur pensionär som gnällde över oväsentligheter varje vecka.

Skicka en kommentar

 

TOPPRAFFEL! Copyright © 2012

Bloggerfy Splinx