Bio: Framily

Vad tycker egentligen en filmregissör när man skriver att hans eller hennes film är mer intressant än bra? Är det positivt eller direkt irriterande?

FRAMILY är malmöregissören Joachim Hedéns andra långfilm inspelad i USA med amerikanska skådisar. Jag såg aldrig den första, NEW YORK WAITING, och har hört blandade åsikter om den. Den nya FRAMILY har jag dock sett.

Ethan (Richard Gunn, som ser ut som en äldre Jake Gyllenhaal) har fått ärva sin fars stora gamla hus. Hans och hans vänners förhållanden är rätt problematiska, så Ethan får en idé. Varför inte flytta in i huset allihop för att fixa alla problem?

Sagt och gjort – sex vänner börjar leva tillsammans i kåken, något som förstås leder till en del nya, mer eller mindre väntade problem.

Någonstans känns det som om jag har sett den här filmen förut. Har jag det? Finns det någon speciell, känd film om vänner som flyttar ihop? Det är Hedén själv som står för manus. Hela filmteamet är svenskt, förresten. Samtliga medverkande framför kameran är amerikaner. Dessa skådisar, alla mer eller mindre okända, besitter ett slags amerikansk kompetens. Och tjejerna är alldeles makalöst snygga, vilket självklart uppskattas. Ibland tenderar FRAMILY filmad teater, men denna kompetens gör att det inte blir lika stifft som det garanterat hade blivit i en svensk produktion.

Filmen är inspelad på ett par veckor och budgeten var – håll i er – 1,3 miljoner … svenska kronor! Miljöer och antalet medverkande är begränsat i sann lågbudgetanda, men det hindrar inte filmen från att vara överraskande snygg. FRAMILY är skjuten på det nya digitala formatet Red (vilket Hedén sa att de hade problem med), så looken ligger nära 35mm, och filmen är i Scope. Det ser flott ut.
Hedéns film må vara sympatisk och småtrevlig, men som sagt – den är mer intressant än bra. Jag tyckte inte att den höll hela vägen, den kändes allt lite tjatig.
En annan intressant grej med filmen, är sättet den distribueras på. Den beger sig nämligen ut på turné. Premiär är det nu på fredag på Spegeln i Malmö. Därefter åker filmen ut i Sverige – tillsammans med några av de som gjort den. På så sätt får publiken möjlighet att ställa frågor till filmskaparna efter visningen. Kul idé! Varför gjorde de inte så med GÖTA KANAL 3?

(Biopremiär 24/9)

Lämna en kommentar