fredag 30 juli 2010

...Vem läser egentligen serietidningar?

I dagens Sydsvenskan skriver Mattias Oscarsson om den danska Kalle Anka-tidningen Anders And & Co:s kraftigt dalande upplaga, och jämför med den svenska utgåvan, vars upplaga dalar den med.
37 000 ex. Så många exemplar av Anders And & Co säljs det varje vecka. Att jämföra med 70- och 80-talens upplagor på runt 200 000 ex. Men i Sverige går det inte mycket bättre. Från 2008 till 2009 sjönk Kalle Anka & Co:s upplaga från 83 000 till 71 000.
Då hör det till saken att Kalle Anka fortfarande är den stora bästsäljaren i Sverige, vid sidan av Bamse, skulle jag tro - jag har dock ingen aning om vad Bamses upplaga ligger på.
Övriga svenska serietidningars upplagor är skrattretande låga. En god vän som tidigare arbetade på Schibsted innan de lade ner- och sålde av sin serieavdelning, berättade att de av deras tidningar som sålde bäst, hade utan tvekan lags ner om de haft samma upplaga för tjugo år sedan.
Min och Jimmy Wallins gratistidning EDVARD!, som medföljde Nya Upplagan, kom ut i 20 000 ex. Det är en förhållandevis stor upplaga idag!
I artikeln i Sydsvenskan uttalar sig en kvinna på Egmont Kärnan i Sverige. Hon hävdar att enligt undersökningar läses varje nummer av Kalle Anka & Co av sex till åtta personer. Öh ... Va? Okej att övriga familjemedlemmar läser tidningen, och en och annan kompis, men sex till åtta personer? Det handlar liksom inte om Nöjesguiden, som ligger utslängd på caféer...
Damen på Egmont säger även att de sammanlagt säljer femton miljoner exemplar om året av sina serietidningar. Men de flesta av dessa tidningar är ju plojtitlar. Kortlivade barntidningar baserade på TV-program och leksaker, de säljs inplastade med en leksak. "Riktiga" serietidningar finns det skrämmande få av, och de säljer inte mycket. Fantomen vacklar sedan årtionden. Mangavågen har dött ut, vad alla de horder ungar som läste manga började läsa istället har jag ingen aning om.
Läser man tidningarnas kultursidor, konstaterar man att det ju finns en lång rad uppmärksammade svenska serieskapare - främst kvinnliga sådana (numera dominerar brudarna i branschen) - som ger ut "seriösa" album som får bra kritik, som vinner priser och tilldelas stipendier så att de kan livnära sig på att rita serier (även om de flesta är skitdåliga och inkompetenta).
Men allvarligt talat: ni tror väl inte att deras album säljer - eller gör ni det? Det handlar ju inte precis om kioskvältare.
Dagens genomsnittsliga serieläsare torde vara åttaåringar, sönderpiercade vänsterbrudar i 25-årsåldern, och män över 40 som drömmer sig tillbaka till 70-talet. Jag tillhör den sistnämnda kategorin.

6 kommentarer:

Micke sa...

Problem för serietidningarna är att de dels blivit väldigt dyra - ungarna har inte råd att köpa en tidning för sin veckopeng (om nu nån fortfarande har det) dels att de förstört för sig själv genom att kränga en billig plastleksak med varje nummer vilket nog fått konsekvensen suger leksaken skiter jag i tidningen. Vad beträffar den vänstervridna tecknade tjejmaffian som livnär sig på sin konst(?) så beror det nog på att de får en himla massa pengar i kulturstöd och presstöd bara för att de är unga tjejer...

Pidde Andersson sa...

Visst är serietidningar för dyra. 45 spänn eller mer för en serietidning när ett glassigt magasin ofta är billigare.
Ett annat problem med de inplastade tidningarna är ju att man köper grisen i säcken. När jag kollar utbudet på t ex Pressbyrån på Centralen, har jag flera gånger sett föräldrar som vägrat köpa inplastade tidningar till sina tjatande ungar, eftersom de inte kan bläddra i dem och se vad de är de köper.

Tobias Thuresson sa...

En annan orsak skulle kunna vara, ur ett försäljarperspektiv, att de satans leksakerna som bifogas är så skrymmande så vi returnerar skiten samma dag som de levereras eftersom det inte får plats i stället.

2 tidningar får plats i stället (max), resten åker i returlådan av ren ilska. Personligen hatar jag dessa evinnerliga badbollar, vattenpistoler, prinsess-spiror och gud vet vad för skit de skickar med för att locka de små barnen.

Bara en tanke.

Pidde Andersson sa...

Jag såg att till och med nya numret av Agent X9 är inplastat. Man får fem kylskåpsmagneter med Modesty. Försvisso rätt fränt, men ändå...

Dock: den främst orsaker till att folk inte läser serietidninger är ju att folk inte läser serier, andra än dagsstrippar i dags- och kvällspress. Konkurrensen från annan media är för stor.
En annan intressant trend är alla de här jättesatsningarna på ungarnas föräldrar. Dyra, inbudna samlingsböcker med Knasen och annat vi vuxna läste när vi växte upp. De här böckerna riktar sig till köpstarka medelålders människor som nostalgiskt tänker tillbaka.

Natalia sa...

Lite sent, men skulle mäst påpeka (som van mangakonventsbesökare) att mangaläsarna aldrig slutade. De gick bara över till den engelskspråkiga utgivningen istället, samt läser gratis (illegalt) på nätet, där folk lägger upp inskannad manga. Så de läser, men inget man kan räkna på i siffror.

Pidde Andersson sa...

Det är möjligt, men det fanns trots allt en orsak till att den svenska mangautgivningen dog över en natt. Hardcorefansen har väl läst manga på engelska hela tiden? Science Fiction Bokhandeln har ju fortfarande en rätt stor, engelskspråkig mangaavdelning, men den frekventeras inte av de barn och yngre tonåringar som läste manga på svenska.

Skicka en kommentar

 

TOPPRAFFEL! Copyright © 2012

Bloggerfy Splinx