måndag 14 juni 2010

En film jag länge velat se #15

CAPTAIN AMERICA II: DEATH TOO SOON (1980)
Ibland när jag recenserar svenska deckare som får biopremiär, brukar jag kalla dem "TV på stor duk". Här i Sverige är det ingen större skillnad på bio- och TV-film. Men åtminstone en bit in på 1980-talet kunde man faktiskt se TV på bio i Sverige - det var nämligen inte ovanligt att amerikanska TV-piloter, TV-filmer, hopklippta miniserier och dubbelavsnitt biovisades här. Mest känd är nog Steven Spielbergs DUELLEN. Ett helt gäng MANNEN FRÅN U.N.C.L.E.-episoder biovisades. Till och med pilotavsnittet till- och ett senare, långfilmslångt avsnitt av HULKEN biovisades (barnförbjudna, förstås).
1980 - eller möjligen 1981 - hängde en affisch för CAPTAIN AMERICA i foajén till Rio i Landskrona. Det stod inte när filmen skulle visas och jag vill minnas att den hängde där väldigt länge.
Oj, vad jag längtade!
När, när, när skulle filmen om Kapten Amerika visas på bio? 1977 hade jag köpt en Kapten Amerika-T-shirt i England och sommaren 1980 ett par italienska Capitan America-tidningar. Jag gillade verkligen den snubben, som jag knappt sett till i Sverige - men han var med i Sterankos Nick Fury-album från Carlsen 1979.
En vacker dag visades filmen som söndagsmatiné på Rio.
Då var jag sjuk!
Mina klasskompisar hade varit och sett den. Jävlar, vad jag var avundsjuk! Filmen visades ju bara en gång. "Det var häftigt när han kastade skölden!" sa en kille.
I början av 90-talet hittade jag en begagnad hyrvideo från Esselte med CAPTAIN AMERICA från 1979. Ett pilotavsnitt till en TV-serie, men det blev inte mer än två TV-filmer. Enligt en gammal filmjournalist var det bara andra andra och sista filmen från 1980 som biovisades i Sverige, inte den jag hade köpt. Men när jag tittar på Statens Biografbyrås hemsida ser jag att CAPTAIN AMERICA II: DEATH TOO SOON granskades i september 1980, och den första filmen ett par månader senare (och den filmen censurklipptes för att få en sjuårsgräns!). Vad jag minns fanns det ingen tvåa på affischen som hängde på Rio. Släpptes tvåan som "etta" - vilket den gjorde i Frankrike? Eller vilken film var det egentligen som visades?
Pilotavsnittet är fullkomligt sanslöst. Reb Brown är Steve Rogers, han går omkring som en neandertalare och hans Kapten Amerika-dräkt är ett säckigt MC-still med ljusblå mopedhjälm (fast i slutminuten får han en ny dräkt). Trots dess oerhörda dumhet och det faktum att filmen inte har så mycker med seriefiguren att göra, gillar jag filmen ändå. Jag gillar de flesta gamla TV-serier från 70-talet. Var var så härliga, så oskyldiga, hade så bra musik, och jag blir nostalgisk och tänker på bättre tider och känner smaken av saft och doften av gamla serietidningar från Williams Förlag.
Och nu, 30 år senare, har jag äntligen sett CAPTAIN AMERICA II! Oj, oj!
Det enda jag visste om den här filmen var att Christopher Lee skulle spela skurken. Och det gör han förstås. Han är Miguel, en le fan som kidnappat en forskare för att utveckla ett gift som ökar åldrandeprocessen! Giftet gör att man blir gammal! Med detta tänker han utöva utpressning.
Dr Simon Mills (Len Birman) återkommer från pilotavsnittet och med sig har han tjusiga Connie Sellecca. De två jobbar åt staten och är de som kopplar in Steve Rogers, det vill säga Kapten Amerika. Så nu skickar de iväg Steve till Portland, där han går omkring och ägnar sig åt det han tycker bäst om - han målar tavlor med gulliga motiv.
Men så fort fara hotar går han in i sin blåa van med vita måsar på sidan, och ut ur den skjuts han i raketfart på sin Kapten Amerika-motorcykel. Det spelar ingen roll vad han ska göra, han måste först in och hämta bågen. I början av filmen bevittnar han en väskryckning. Istället för att bara nita tjuven, kutar han in i vanen, och BRRRROOOOOOMMM!!! - ut far Kapten Amerika.
Miguel har låtit släppa ut sitt gift över Portland, vilket innebär att alla som bor där har åldrats tio månader! Men det finns ett motgift som kan hejda åldrandet. Gamle fine Ken Swofford dyker upp som representant för regeringen, men han vägrar förhandla med Miguel. Steve Rogers hamnar i handgemäng med fem av Miguels råskinn, Steve hamnar i arresten, men flyr och hoppar in i sin van, och VRRROOOOOMMMM!!! - nu ska Kapten Amerika ta i med hårdhandskarna!
Miguel försöker fly i en bil, men Kaptenen kör sin motorcykel ut för ett högt stup, och i fallet trycker han på en knapp, och då fälls det ut en drake - en hang-glider, alltså - med stjärnbaneret på, och så flyger Kapten Amerika ikapp Miguel.
Miguel ger sig inte utan vill slåss, men i tumultet krossas en flaska med åldringsgiftet och Miguel får innehållet över sig. På några sekunder åldras han till en gammal gubbe och dör. Med andra ord, filmen slutar nästan likadant som KISS MEETS THE PHANTOM OF THE PARK!
Steve har fått ihop det med en donna i Portland och hon har en liten son, och i sluscenen sitter Steve och målar en fin tavla på vilken donnan rider runt på en häst.
Hade jag fått se den här filmen 1980 hade jag nog tyckt den var skitbra. Men vi var ju allt annat än bortskämda med färgglad superhjälteunderhållning på den tiden.
I realiteten är detta en riktigt vissen historia som ligger äldigt långt från Marvel Comics. Det hindrar förstås inte CAPTAIN AMERICA II från att vara underhållande - men man måste nog vara 40+ för att till fullo uppskatta det här. Själv får jag härliga rysningar av den speciella looken TV-serier hade på den tiden. Vidare är filmen, liksom piloten, försedd med ett riktigt fräsigt soundtrack av mästarna Pete Carpenter och Mike Post. Och varje gång Kapten Amerika gör något som kräver hans superkrafter, hörs det "duddeduddeduddedudde", eller något ditåt; ett elektroniskt ljud.
Reb Brown är en av världens sämsta skådisar, men alla andra är bra här.
Förvisso kan jag förstå att det inte blev någon TV-serie, men jag tycker att det är synd att det bara finns två filmer. Jag hade gärna sett mer - det här är ju mycket roligare än Albert Pyuns version, som jag recenserade i "gamla" TOPPRAFFEL!. Och tänk vad fascinerande märkligt det måste ha varit att se CAPTAIN AMERICA II på bio.
...Jag gillar förresten även den kortlivade TV-serien om Spindelmannen från 70-talet.


4 kommentarer:

Jimmy Wallin sa...

Jag hade gärna sett Reb i en team-up med Bixby/Ferrigno.
Hade det inte varit tufft att se en film med kaptenen och den gamle gode Hulken sida vid sida?

Fast jag kan inte hålla med dig om att man måste vara 40+ för att uppskatta filmen. Snarare måste man vara tillräkligt nördig för att uppskatta den. Jag har samlat på superhjältefilmer sedan det tidiga nittiotalet och då hade jag inte ens fått pubishår ännu.

Pidde Andersson sa...

Då får jag be dig kolla in slåssfilmen CAGE, i vilken Brown och Ferrigno spelar hjältarna! De kidnappas och tvingas slåss i burar.
Rätt kass film, förresten.

Visst kan man gilla filmen även om man är under 40, men det är svårt att uppfyllas av den där härliga 70-talsnostalgin; min barndom.

ctail sa...

Jag tror att det var på soffbion Bio Prevost, som huserade i ett garage nära Möllan i Malmö för ca 10 år sedan, som jag såg början av filmen du beskriver i form av en kraftigt censurklippt 16-millimeterskopia. (Jag stod inte ut så länge, vilket jag huvudsakligen skyller censuringreppen för.) Jag har inget minne av att det fanns någon II:a i titeln – det var Kapten Amerika helt enkelt. Ingen garanti för att jag minns rätt, dock.

Pidde Andersson sa...

Jag konstaterar att jag måste ändra i den här recensionen. Det var den första filmen som censurklipptes; två klipp på sammanlagt knappt två minuter, för att få en sjuårsgräns. Den andra filmen var oklippt med 11-årsgräns. Dock granskades tvåan före ettan.

Skicka en kommentar

 

TOPPRAFFEL! Copyright © 2008-2019