fredag 18 juni 2010

Bio: Beck - Levande begravd

Foton: Bengt Wanselius, copyright © Nordisk Film
Låt mig först börja med att diskutera svenska språket. Jag vet inte var det kommer från - missbruket av ordet "karaktär". Hur länge har det förekommit? Femton år? Tjugo? Jag kan inte påminna mig att det förekom när jag började skriva om film.
I förtexterna till LEVANDE BEGRAVD står det att manuset är "baserat på Maj Sjöwall och Per Wahlöös karaktärer".
Så fan heller!
Manuset är baserat på Sjöwall & Wahlöös gestalter; på deras romanfigurer. I filmen har dessa blivit rollfigurer. Dessa rollfigurer bör lämpligen besitta karaktärer för att bli intressanta, men om de verkligen har samma karaktärer som Sjöwall och Wahlöö har och hade låter jag vara osagt. Det är dock knappast troligt. 
Att översätta det engelska ordet "character" med "karaktär" är så gott som alltid felaktigt; det är en anglicism. Om det nu inte är en gestalts personliga drag som åsyftas.
Nå.
Jag har bara sett de Beckfilmer som biovisats. Jag har aldrig sett de som släppts direkt på DVD, jag har aldrig sett filmerna på TV. Alltså har jag bara sett några stycken i serien, och den senaste jag kollade var således I STORMENS ÖGA, som jag gav en enda syndig dvärg i betyg. De är nämligen oftast skitdåliga, de här filmerna.
Nu har vi kommit fram till vad som uppges vara den allra sista filmen i serien - åtminstone med denna laguppställning. Det skulle inte förvåna mig om man inom en snar framtid skapar en ny Beckserie. Varför inte med Pierre Lindstedt som Martin Beck?
Som oftast är fallet, är det Harald "Pojken med guldbyxorna" Hamrell - mordoffer i KOMMISSARIE SPÄCK - som regisserat LEVANDE BEGRAVD, och det börjar faktiskt riktigt hyfsat med en tät prolog, i vilken Jessica Zandén i rollen som åklagare anländer till en bensinmack för att tvätta bilen. En maskerad man har gömt sig i baksätet och inne i biltvätten drogar har Zandén, som senare hittas levande begravd i en sandlåda. Hon hinner dö innan man får upp henne.
Denna prolog berättas till större delen utan filmmusik och det känns som om  man försöker närma sig skräckfilmen.
...Men därefter blir det genast sämre. Beck och Gunvald Larsson tror att det är ett MC-gäng som ligger bakom, eftersom Zandén försökt sätta dit dem - men så hittas även en MC-ledare nergrävd i en lådda. Således är det en tosig seriemördare som är i farten, en person som verkar hämnas någonting. Frågan är bara vad, vad han är ute efter, och varför han medvetet sprider ledtrådar omkring sig. Beck hittar ett citat på en lapp, han tycker sig känna igen det och går till en bokhandel. Expediten vet vilken bok citatet kommer från och plockar fram boken. Märkligt nog verkar Beck inte känna igen boken. Men om han inte läst den, hur fan kunde han känna igen en mening ur den?
Logik är inte den här filmens starka sida. Filmen har inga starka sidor alls. På sätt och vis är detta en svensk giallo - men stopp och belägg, vissa regler får man väl ändå hålla på? Här sitter man och gissar vem som är mördaren, och när denne väl demaskeras blir det ett antiklimax utan like. Fast det är ju lite kul att mördaren maskerar sig som mördaren i Arne Mattssons MASK OF MURDER.
I början av filmen finns en rätt kul scen där Gunvald och unge, fegare polisen Oskar Bergman besöker en MC-klubb och Gunvald får agera Dirty Harry. Men i övrigt går storyn från A till Ö. Herregud, här finns till och med en klassisk Mördaren-står-bakom-kylskåpsdörren-scen!
Grannen som alltid tjafsar om stänkare dyker upp ett par gånger och är bisarr, i synnerhet under en dramatisk scen mot slutet, då han omotiverat står i tamburen och viftar med en gurka och säger något om den finska gurkleken.
I vanlig ordning förstår jag inte vad det här ska upp på bio att göra - kolla gära min recension av CAPTAIN AMERICA II jag skrev häromdagen för ett resonemang om detta. Det hela är rudimentärt och TV-mässigt, med mycket talking heads.
Dock är LEVANDE BEGRAVD aningen bättre än I STORMENS ÖGA, vilket innebär att jag trots allt kan ge filmen en tvåa i betyg. Om än en svag sådan. Detta är väl fungerande deckarunderhållning för dem som inte kräver så mycket. Och jag vet att många kollar på de här filmerna enbart för att se Micke Persbrandt som Gunvald Larsson.
Nu får tyskarna allt ta och hitta en annan, svensk deckargestalt och exploatera.
...När jag tänker efter är det förresten ingen större skillnad på BECK - LEVANDE BEGRAVD och KOMMISSARIE SPÄCK. BECK är lite tråkigare, men det är väl allt.






(Biopremiär 21/6)

0 kommentarer:

Skicka en kommentar