onsdag 14 oktober 2009

Bio: Upp

Så har då äntligen Russ Meyer uppmärksammats av den stora allmänheten. Pixar har nu tagit Meyers gamla kultrulle UP! från 1976 och gjort en datoranimerad familjefilm av den, och det är ingen hejd på framgångarna.
Nä, nu ljuger jag ju så det visslar om det! Pixars UPP har ingenting med Meyers film att göra. Om det är synd eller inte låter jag vara osagt.
I annonserna för UPP står det att en eller flera amerikanska tidningar
kallat UPP den roligaste filmen hittills från Pixar. Nej, det stämmer inte. MONSTERS, INC. är den roligaste Pixarfilmen. HITTA NEMO är också roligare än UPP.
Men Pixar ligger ju bakom en rad filmer som inte alls är speciellt roliga. BILAR tyckte jag var ett uthållighetstest. RÅTTATOUILLE var mer animationsmässigt imponerande än kul. WALL-E tyckte jag bara var pretentiös och trist.
Även om nu UPP inte är den roligaste Pixarfilmen, så är det definitivt en av de bästa. Framför allt om man tillhör den vuxna delen av publiken, vilket vi ju gör både du och jag.
UPP är filmen Walter Matthau aldrig gjorde. Den grinige gamle huvud-
personen Carl Fredrick-
sen, 78, påminner nämligen väldigt mycket om Matthau. Fast det är Ed Asner som gör hans röst (i varje fall om du ser originalversionen), så det är ju nästan lika bra som Matthau.
Mr Fredricksen bor ensam i ett gammalt hus mitt i den gigantiska storstaden. Hans fru, som han lärde känna som liten pojke, har gått bort, och parets liv skildras i strålande sekvenser; hur de inspirerade av en berömd pilot skulle bli äventyrare och leta upp ett visst vattenfall i Sydamerika. Fredricksens planerar och sparar hela livet för att en dag lyckas, men resan blir aldrig av.
Nu ska Fredricksens hus rivas. Men då gör den lille gubben något oväntat! Han har låtit blåsa upp tusentals ballonger fästade i taket, och då lyfter kåken och seglar iväg.
...Det är bara det att Fredrick-
sen inte är ensam. Han har av misstag även fått med sig åttaårige Russell, en tjock liten pojkscout. Tillsammans driver de söderut, och minsann om de inte hamnar vid just det där vattenfallet i Sydamerika. I detta okända land träffar de även på en konstig jättefågel, talande hundar - och den gamle hjältepiloten som en gång fick Fredricksen att tänka i de här banorna.
Jag tycker mycket om UPP. Jag gillar den känsliga skildringen av paret Fredricksens liv i början; det är skickligt, roligt och rörande, och gör att Carl känns som en person av kött och blod. Och jag gillar verkligen äventyren i Sydamerika, eftersom de får mig att tänka på Jules Verne och retro-science fiction. Glömda världar, galna vetenskapsmän, tjusig design.
UPP är ännu en film i 3D, men den bygger inte speciellt mycket på att saker ska flyga ut i publiken. Här handlar det främst om att skapa ett rum, och det funkar utmärkt. I synnerhet som filmen till större delen är en lugn och återhållsamt berättad historia.
Om nu småungar uppskattar en lugnt berättad film om en grinig 78-åring vet jag inte, men alla vi andra lär säkerligen göra det.





(Biopremiär: 16/10)

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

 

TOPPRAFFEL! Copyright © 2012

Bloggerfy Splinx