onsdag 28 oktober 2009

Bio: Michael Jackson's This Is It

Jaha... Och vad ska jag nu skriva om den här minst sagt uppmärksammade filmen? kände jag när jag lämnade Royal.
När jag recenserade Scorseses Stonesfilm ställdes jag inför problemet att jag inte har någon relation till Rolling Stones, men väl till Scorsese. Vad gäller Iron Maiden-filmen, så är jag ingen Maiden-fan, men de rockar ju och filmen är bra.
Men Michael Jackson? Jag gillar ju inte Michael Jackson eller den typ av musik han representerar. Det är som att sätta mig på att recensera hiphopskivor eller bulgarisk folkmusik. Vad gäller den musikaliska biten. Men som FILM, då?
Jag kan ju inte påstå att jag blev chockad eller ens överraskad när Jackson gick och dog. Jag blev mer förvånad när han tillkännagav de utannonserade 50 konserterna i London. Killen hade ju de senaste åren mest gett ett intryck av att kunna dö när som helst. Hur skulle han klara det här? Skulle han månne göra en Tommy Cooper och dö på scen, fast utan fez?
Nej, han gick ju och dog en dryg vecka innan premiären på sin show, som på ett bisarrt sätt måste tillhöra underhållningshistoriens mest grandiosa fiaskon.
THIS IS IT pressvisades inte i Malmö "av säkerhetsskäl", så det blev till att gå på matiné med höstlovslediga ungar idag. Och det hela inleddes med - Michael Jackson-show. En danstrupp utklädda till Jackson dansade och hade sig framför duken. Efter filmen hörde jag att de pratade amerikanska med varandra, så jag undrar var de kom ifrån. USA, antagligen, men vad gjorde de här?
HIGH SCHOOL MUSICAL-regissören Kenny Ortegas film består som bekant av filmade repetitioner; material Jackson skulle ha till sitt eget arkiv, filmat av flmteamet som visar showen på storbildsdukarna på konserten, och här och var har det lagts in korta intervjuer med musiker, dansare och crew. Bildmässigt är det alltså rätt begränsat; det gjordes aldrig med en långfilm i tankarna och kvalitén på materialet varierar. Ortega har förstås gjort vad han kunnat av materialet, som till största delen består av sång och dans, och tyvärr alldeles för lite bakom kulisserna-grejor med Jackson. Jackson intervjuas inte och man får aldrig se honom göra något annat än att repa och intruera hur han vill ha showen. Han slappar inte, han äter ingen köttbullsmacka, han drar ingen fräckis. Det är fortfarande myten. De övriga inblandade är mer öppna, det lilla som sägs av dem.
På något sätt känns det lite grann som en freakshow: killen i centrum är död. Han ser skitkonstig ut och är dessutom påfallande mager (och vilka besynnerligt stora händer han har). Han är bara en mystisk sång- och dansfigur och inget annat. Och det som byggs upp är vad som verkar vara en fullkomligt gigantisk och spektakulär show, som säkert hade varit kul att se i verkligheten, oavsett om man gillar musiken eller ej. Det är fascinerande, nästan lite grann som stumfilmen LONDON AFTER MIDNIGHT, som numera är berömd enbart som en "lost movie", eftersom ingen har sett sedan 1920-talet; det finns bara foton bevarade. Det här är en "lost show", och detta är vad som är bevarat. En film som bygger upp till tidernas största antiklimax.
Lite tjatig blir filmen allt när man bara får se halvfärdiga nummer; Jacksons koreografi innehåller inga större variationer. Kicka, peka, snurra, greppa skrevet, om och om igen.
Vissa inslag är häftiga, i synnerhet de i förväg filmade inslagen till showen; jag hade gärna sett mer av nyinspelningen av "Thriller" i 3D (här dock i 2D). En udda sak är filmmaterialet till "Smooth Criminal". Det börjar med den berömda scenen ur GILDA där Rita Hayworth framför "Put the Blame on Mame" - ett inslag som är extremt mycket bättre än resten av THIS IS IT. Jackson, utklädd till gangster, dyker upp inklippt i något slags kortfilm bestående av snuttar ur diverse svartvita gangsterfilmer med Bogart, Robinson och andra som jagar Jackson, innan han far ur filmduken och ut på scenen.
Publiken på den här allra första visningen applåderade och jublade mellan varje shownummer. De till och med skrek och tjoade efter vissa danssteg. Jag kan mycket väl tänka mig att hängivna Jacksonfans kommer att se THIS IS IT varenda jävla kväll under de två veckor filmen kommer att visas.
Men vi andra? Njä. Filmen är precis som showen lite halvfärdig. The Man tager vad man haver school of filmmaking. Fast jag gillade att det i eftertexterna står "Michael Jackson's conditioning assistant: Lou Ferrigno" och "Michael Jackson wanted to thank...". En av gitarristerna heter Organ i efternamn.
Betyget här under är något jag bara drar till med just för att jag ska sätta ett betyg. Själv hade jag betydligt hellre velat se en film om när KISS tog på sminket igen för återföreningsturnén 1996.






(Biopremiär 28/10)

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

 

TOPPRAFFEL! Copyright © 2008-2019