Retro-DVD: Cliffhanger

RETRO-DVD: CLIFFHANGER – SPECIAL EDITION (Universal)

1993. Då hade väl Renny Harlin fortfarande något slags karriär. Det här var innan CUT-THROAT ISLAND och efter den dunderfloppen hör man sällan talas om Harlin. När såg jag en ny Renny Harlin-film senast? Tja, det kom ju en thriller med Val Kilmer häromåret – det släpptes direkt på DVD i större delen av världen, efter att ha legat på hyllan i flera år. Och den usla THE COVENANT (som mest liknade David DeCoteaus homoerotiska rysare) hamnade direkt på DVD den med på de flesta håll.
 1993 var Sylvester Stallone inte längre den självklara kassako han såg till att bli under 1980-talet med Rocky och Rambo. Stallone dök upp i några aningen mer udda filmer, som LOCK-UP, och den typ av rejäl actionhjälte han brukade spela började bli ute under det mjäkiga 90-talet. Manliga karlar slängdes ut för att ersättas av ”söta”, asexuella pojkar. Och som Mickey Rourke säger i THE WRESTLER: Kurt Cobain kom och förstörde allt. Åren runt år 2000 lyckades Stallone till och med hamna i ett par filmer som gick direkt på DVD, vilket måste ha varit första gången i hans fall.
 CLIFFHANGER tillhör de Stallonefilmer som nästan är lite bortglömda. Och det är lite synd. För det här är en rätt trevlig actionthriller, i vilken Stallone är en enastående bergsbestigare som i filmens början traumatiseras när han är ute och klättrar och har sig sig och ska hjälpa en ung, söt tjej, och hennes säkerhetsanordning plötsligt pajar och hon faller ett par tusen meter i en extremt svindelframkallande scen. Splat! Efter detta vägrar Stallone att klättra i berg. Det gör han rätt i, tycker jag. Jag har aldrig förstått grejen med bergsbestigning och fallskärmshoppning och liknande dumheter. Vad ska de där att göra till att börja med? Ta en film som den ruttna VERTICAL LIMIT. Bergsbestigare hamnar i livsfara. Och? Det hade ju för fan aldrig hänt om de struntat i att klättra upp på berghelvetet! Vad fanns det för lockande där uppe? Nattklubbar? Brudar? Shoppingcenter? Billig sprit? Nej, där fanns ju inte ett skit – mer än Döden.
 Nå. Stallone sitter alltså hemma och kuckulurar, när några kollegor en dag behöver hans hjälp. Ett flygplan har kraschat på en bergstopp och Stallone är rätt man att leda en räddningsexpedition. Han låter sig övertalas – men döm hans förvåning när planets passagerare visar sig vara ett gäng riktigt motbjudande skurkar. En av dem är en engelsman som gillar att spela fotboll, och han demonstrerar sina straffsparkar genom att ta sats och kicka folk i huvudet!
 Och ja, det blir faktiskt riktigt spännande och underhållande. Fast det är klart, jag har ju alltid gillat Stallone. Han är ju Cobra.*
 Denna Special Edition innehåller en hel del bonusmaterial, bland annat kommentarspår med- och introduktion av Renny Harlin.

*Franco Nero är också Cobra – men inte samme Cobra. Cobra som är snut och bär pilotsolbrillor = Stallone. Cobra som är privatdeckare med tuff mustasch = Franco Nero. Låttexten ”I don’t give a damn, I am the Cobra” kommer från Franco Nero-rullen. Blanda inte ihop Cobra och Cobra med Cobra, den utmärkta animerade, japanska science fiction-serien från tidigt 80-tal, eller med The Black Cobra med Fred Williamson i ett italienskt försök att rida på Stallonefilmen.